Volym och volatilitet

Efter att ha fått ett antal diagramformationer förklarade så här långt, har du säkert lagt märke till att hänsyn har tagits till volymen här och där. Förenklat uttryckt är volymen det antal aktier som bytt ägare över en viss tid.

Eftersom även de mest tillförlitliga formationer fallerar ibland, kan volymen användas som ytterligare ett verktyg för att förutspå vad som händer på marknaden. Mer specifikt, vad som händer inom formationen.

Den gängse uppfattningen är att volymen skall öka i samma riktning som priset. Om trenden är uppåtriktad ska volymen vara större, de dagar som kursen går upp och mindre de dagar som kursen går ner. Detta känns självklart eftersom i en upptrend ska det finnas fler köpare än säljare och fler säljare än köpare i nedtrender. Skulle volymen börja minska kan det vara en varning att trenden håller på att förlora i styrka. En konsolidering eller en trendvändning kan vara i antågande.

Om trenden var uppåt och vi nu börjar se större volym i nedrekylerna än i upprekylerna, ska det vara en varningsklocka för att köptrycket håller på att avta. Säljarna börjar bli mer aggressiva.

Det omvända gäller i en nedtrend. Om volymen börjar krympa i nedrekylerna och ökar i upprekylerna är det återigen en signal om att trenden råkat i trubbel och köparna börjat mopsa upp sig.

När volymen rör sig i motsatt riktning än kursen, har vi fått vad som kallas divergens.

Emedan det kan verka som om diagramformationer, volym och teknisk analys i övrigt, alla har vissa möjligheter till förutsägelser, är ingen av dem ”idiotsäker”. Rätt använda tillsammans, kan de vara till stor hjälp i din handel med aktier. Men de ska inte uppfattas annat än som tips på åt vilket håll marknaden lutar åt.

Volym eller omsättning är en viktig variabel i den tekniska analysen som ofta behandlas styvmoderligt. Orsaken till det återhållsamma användandet av volymen är troligtvis att den kan vara svårtolkas och i vissa lägen inte ger någon information.

Med volym menar vi antal omsatta papper, eventuellt omsatt värde i kronor. Volyminformation ger oss möjligheten till att också bedöma styrkan och värdet av en kursrörelse. Detta görs genom att studera kursrörelsen i förhållande till utvecklingen i omsättningsvolymen.

En kursrörelse indikerar i sig själv riktningen, men detta är faktiskt inte det viktigaste för en investerare. Det är av större betydelse att veta när det sker en riktnings- eller trendvändning och om trenden är stigande eller fallande. För att bestämma bägge dessa förhållanden är bevakning av omsättningsvolymen ovärderligt och det kan inte poängteras starkt nog hur viktig volymen är i samband med teknisk analys av trender.

En analys av rörelser i kursgrafen bör alltid kombineras med analys av omsättningsvolymen. Volym ska i detta samband förstås relativt. Vi ska alltså se på volymen just nu i förhållande till tidigare volym. Det gäller alltså inte huruvida det är hög eller låg volym i förhållande till den totala massan.

Ökad volym vid upptrend

Vi ska också hela tiden tänka på att det vi som investerare letar efter, är förändringar – förändringar som kan tala om för oss om en kommande trendvändning. Speciellt observanta bör vi vara på förhållandet mellan kurs och volym som inte motsvarar normalsituationen, det vill säga det normala tillståndet i en kursrörelse. Som en första grundregel kan vi säga: I trendrörelsen följer kura och omsättning varandra.

När kursen i en stigande trend stiger, så stiger också omsättningen, och när kursen faller, så faller omsättningen. Det motsatta är situationen i en fallande trend. När kursen i en fallande trend faller, så stiger omsättningen, och när kursen stiger, så faller omsättningen (se figur nedan).

Sambandet mellan trend och omsättningsvolym. I en stigande trend ska volymen stiga när kursen stiger, och volymen falla när kursen korrigerar sig tillbaka. I fallande trender är det motsatta – då ska volymen stiga när kursen faller.

Volymregler

Det finns en rad olika volymregler som vi beskriver i punkform:

1. Den viktigaste regeln är att volymen skall bekräfa prisutvecklingen. Om aktien stiger uppåt skalla volymen öka i uppgångsfaserna och sjunka i rekylfaserna. Försvinner volymen i en uppgångsfas är det ett varningstecken på att uppgången inte är sund. Detta kan kallas för volymdivergens.

2- En aktie som däremot trendar nedåt behöver inte uppvisa stigande volym i nedgångsfaserna eftersom en aktie kan falla av ”egen tyngd” Detta beskriver ett scenario där det finns både få köpare och säljare. När någon får för sig att sälja måste den aktör ofta gå ner i pris för att möta köparen. Det är ofta ett tecken på en sekundärreaktion mot den primära uppåttrenden, men det behöver inte vara så. Volymen i nådgångsfaserna kan ta fart efter att halva trenden är avverkad. Ofta kan en aktie falla på grund av informationstorka, det synd ofta som låg omsättning i utvecklingen.

3. I de fall där volymen ökar i nedgångsfaser är risken stor att vi får en allvarligare nedgång i det att större aktörer säljer. Nedgångarna behöver inte bli förödande, men det kan leda till en period av konsolidering och sömnig utveckling.

4. Volymen har en tendens att leda priset, vilket innebär att den absoluta toppvolymen i en aktie eller marknad ofta kan inträffa dagar till veckor innan priser toppar ut.

5. Om aktien faller till en ny lokal lägsta notering och volymen den dagen är extremt stor, signalerar detta ofta sluten på nedgångsfasen. Fenomenet kallas blow off volym. Vanligen sägs det att det är större aktörer som köper de så aktörernas poster.

6. Vis så kallande breakout-signaler innebär en hög volym en mer tillförlitlig signal. Det är inte ovanligt att större aktörer försöker ”lura in” tekniska analytiker genom att skapa en breakout. Genom att göra detta får man avsättning för sina säljposter till ett bättre pris. Stor volym minskar sannolikheten för flaska utbrott.

7. När en aktie faller till en ny botten eller mot samma nivå som den tidigare botten, men volymen i den andra boten är lägre, indikerar det att säljintresset har avtagit och att en ny upptrend kan ta vid.

Volatilitet

Enkelt utryckt så anger volatilitet hur mycket en aktie rör sig. Mer akademiskt kan det uttryckas som hur stor spridningen är i aktiens kursutveckling givet en viss tidsperiod. Det kan till exempel handla om hur stor skillnaden är mellan den högsta och den lägsta betalkursen för en aktie under en 15-dagars period.

Det har visats i studier att aktier och marknader rör sig från lugna perioder till perioder med hög volatilitet. Ett exempel skall få beskriva vad vi menar. En aktie som handlas i en konsolideringsformation har ofta en låg volatilitet där stängningskurserna ligger inom ett snävt område. Efter en period av konsolidering exploderar priset ur formationen. Spridningen för den specifika tidsperioden bli då hög, de vill säga volatiliteten har ökat. Efter ytterligare tid lugnar utvecklingen kanske ner sig och volatiliteten sjunker. Om vi som tekniska analytiker kan vara med i de explosiva utbrotten får vi maximal avkastning på kort tid.

För att beräkna volatiliteten kan vi använda oss av många olika mått, till exempel standardavvikelsen. Standardavvikelsen är ett spridningsmått hämtat från statistiken och beräknas så här:

Vi ser att standardavvikelsen ur en teknisk analytikers perspektiv är uppbyggt på samma sätt som ett glidande medelvärde. En 5-dagars standardavvikelse för en akties stängningskurs under en period där aktien rör sig snabbt åt ett håll kommer att vara hög. Om utvecklingen på den 6:de dagen lugnar ner sig minskar standardavvikelsen, eftersom den i första dagen i beräkningsserien försvinner ur ekvationen.

Intuitivt är det inte svårt att förstå att en akties volatilitet kan öka på tre sätt. För det första kan kursen skjuta iväg spikrakt uppåt. För det andra kan den ta iväg rakt nedåt. Det tredje sätter är att aktien står stilla, men rör sig uppåt och nedåt med stor amplitud.

Den sist beskrivna varianten är ganska ovanlig. Vanligt är däremot att volatiliteten minskar genom att en aktie stannar upp och konsoliderar eller går tillbaka samma håll som den kom ifrån. Tänk på hur beräkningen för standardavvikelsen påverkas så förstås logiken.

Volatiliteten kan användas på två sätt. För det första letar vi efter tillfällen där volatiliteten har kommit ned på en låg nivå och är redo att explodera. Kan vi med de andra teknikerna avgöra åt vilket håll det kommer att bära av så har vi goda chanser att tjäna pengar. Det är ju kursrörelserna vi är intresserade av att hitta, inte konsolideringarna.

Det andra sättet går ut på att hitta lämpliga nivåer att ta hem vinsterna på. Köpa är en sida av saken, sälja den andra. Volatiliteten kan då användas genom att vi just kan konstatera att den är hög. En period av hög volatilitet följs alltid med en period med låg. För detta ändamål är den vanliga standardavvikelseberäkningen utmärkt. Längden beror på vilket tidsperspektiv vi befinner oss i.

Aktie med hög volatilitet

Etiketter: Analys, Daytrading, Glidande medelvärde, Teknisk analys, volatilitet

Kategori: Okategoriserade