Ordlista – derivathandel

Ordlistan presenteras i samarbete med:

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Aktieoption

En option där den underliggande varan är en aktie (och inte exempelvis ett index). Optionen ger innehavaren rätten men ej skyldigheten att under vissa villkor angivna i optionen köpa eller sälja aktier.

Aktietermin

En terminsaffär där den underliggande varan är en aktie (och inte exempelvis ett index). En termin är ett avtal om köp och försäljning av aktier till ett givet pris på en bestämd dag i framtiden. Terminer finns för en mängd andra olika varor, t ex valutor.

Amerikansk option

Innebär att optionsinnehavaren när som helst under optionens löptid kan utnyttja sin rättighet att köpa eller sälja den underliggande varan, dvs begära förtidslösen. Egentligen är ett mer korrekt uttryck att optionen är av amerikansk typ.

At-the-money option

En option vars lösenpris överensstämmer med den underliggande varans marknadspris. Kallas på svenska plusoption.

Avista

Den vanligaste typen av aktieköp – dvs en transaktion med betalning och leverans i samband med avslutad affär. ”Motsatsen” till att köpa avista är t ex att köpa på termin.

Backspread

Typ av spread som används när man tror på en stor uppgång i en aktie (minst fem procent). Spreaden skapar man exempelvis genom att utfärda en köpoption med ett visst lösenpris samtidigt som man köper två eller flera köpoptioner med ett högre lösenpris.

Black & Scholes optionsvärderingsformel

Matematisk formel – Nobelprisbelönad! – för beräkning av teoretiska optionspriser. Det finns andra modeller än denna, t ex binomialmodellen, men Black & Scholes är allmänt accepterad och flitigt använd.

För att kunna använda Black & Scholes-formeln så behöver man känna till ett antal mått om optionen och aktien. De är lösenpris, lösendag, dagens aktiekurs, den riskfria räntan, eventuell aktieutdelning och aktiens framtida uppskattade volatilitet.

Volatiliteten är det som är knepigast – de andra är kända fakta som är lätta att ta reda på. Optioner värderas inte utifrån aktiens historiska, kända volatilitet, utan utifrån den volatilitet som marknaden tror att aktien ska ha fram till lösen. Denna framtida, uppskattade volatilitet kallas för implicit volatilitet.

Volatiliteten är ett mått på en akties rörlighet. En låg volatilitet, t ex 10%, innebär att aktien rör sig långsamt medan en med hög volatilitet, t ex 120%, kastar vilt. Volatilitet mäts med hjälp av årlig standardavvikelse, dvs ett statistiskt mått.

En hög volatilitet i den underliggande varan ger dyrare optioner – både köpoptioner och säljoptioner. Det beror på att häftiga kursändringar ökar sannolikheten för att optionen ska få ett värde på slutdagen.

Blankning

Blankning är ett sätt att tjäna pengar på en aktie som faller. Först lånar man aktien genom sin mäklare och säljer den. Sen när aktien har fallit köper man den och lämnar tillbaka lånet. Den som lånar ut aktien är oftast en storägare eller en fond som tjänar lite extra (storleksordningen några få procent per år) på att låna ut sina aktier som man ändå inte tänkt sälja.

Breakeven-nivå

Visar den kurs som aktien måste nå på slutdagen för att man ska få tillbaka insatsen. Nivån beräknas genom att man tar lösenpriset + (optionskursen / aktier per option).

Butterfly

En mer avancerad optionskombination som består av köp- och/eller säljoptioner med tre olika lösenpriser.

Call option

Den engelska benämningen på en köpoption

Clearingavgifter

Olika avgifter (fasta och rörliga) som tas ut av clearingcentralen vid köp, försäljning och lösen av optioner. När du gör en optionsaffär får du dels betala courtaget till mäklaren på vanligt sätt, men också en clearingavgift. Warranter har inte clearingavgifter, det är bara Stockholmsbörsens standardiserade optioner som har det.

Clearingcentral

Optionsmarknadens motsvarighet till VPC och motsvaras i Sverige av Stockholmsbörsen. Clearingcentralen registrerar alla avslut, anger regler för säkerheter och fungerar som mellanhand mellan köpare och säljare i en optionsaffär.

Courtage

Den avgift som banker och fondkommissionärer tar ut när de genomför ett köp eller en försäljning för sin kunds räkning.

Covered call

En optionsstrategi som innebär att man äger en aktie och utfärdar köpoptioner i aktien. Om aktien stiger så blir man av med den men förhoppningsvis till ett bra pris. Om aktien inte når upp till lösenpriset så har man tjänat pengar genom att få premien på optionerna.

Delta

Optionsprisets teoretiska känslighet för prisförändringar hos den underliggande varan, mätt som ett värde mellan 0 och 1 (eller –1 för säljoptioner). Om deltat är 0,5 innebär det att optionen teoretiskt sett stiger 50 öre i pris om aktien stiger en krona (motsvarande gäller vid nedgång). En option som har ett delta på 0,8 är således åtta gånger känsligare för förändringar i aktiepriset än en option med en delta på 0,1. Parioptioner, dvs där lösenkurs och aktiens kurs är lika, har ett delta på 0,5 – det är bra att känna till.

Delta kan användas för att beräkna hur många aktier ett visst optionsinnehav motsvarar. Funktionen antal warrants x delta ger det antal aktier en viss optionsposition motsvarar. Detta kan användas för att se hur många optioner man behöver köpa istället för aktier för att uppnå samma exponering mot en rörelse. Om en option t ex har 0,05 i delta och man äger 10 000 optioner motsvarar detta ett innehav på 500 aktier.

Deltavärdet är rent matematiskt första derivatan av optionens prisfunktion med avseende på den underliggande varans pris.

Tips: För att känna till det exakta deltat får man använda någon programvara som visar det. Men det är också ganska lätt att approximera deltavärdet. Det enda du behöver är premien på de två optioner som har lösenpriserna närmast över och under. Då kan du räkna ut deltat så här:

Lösenpris Optionspremie
Lösenpris 1 Premie 1
Lösenpris 2 (”vår option”) Premie 2
Lösenpris 3 Premie 3

Deltavärdet blir = (Premie 3 – Premie 1) / (Lösenpris 3 – Lösenpris 1)
Deltahedging

Metod för att skydda en positions (t ex en aktieportföljs) värde så att den blir okänsligt för mindre förändringar i det underliggande värdet. Det kallas för att göra positionen deltaneutral. Exempel: Antag att du äger 1000 aktier i Ericsson. För att skydda innehavet mot nedgång kan du köpa säljoptioner. Om delta är 0,5 innebär det att du behöver 1000/0,5=2000 optioner för att skydda innehavet, dvs 20 kontrakt.

Deltaneutral position

En position (t ex en aktieportfölj) som har ett totalt delta lika med noll. Detta medför att positionens värde är okänsligt för mindre prisförändringar i den underliggande varan. Se deltahedging.

Derivat, derivatinstrument

Samlingsnamnet för värdepapper vars värde bestäms av en annan underliggande vara. Exempel på derivat är optioner och terminer.

Derivat räknare

Räknaren kan användas för att analysera olika scenarion i ett derivat (dvs. warrant eller option).

Följande information används av räknaren:

  • Underliggande produktens kurs, volatilitet och eventuellt utdelning.
  • Derivatets kurs, lösenpris, lösendatum, typ av derivat och eventuellt W/A och emittent
  • Marknadsräntan.

Resultaten som kommer ur listan är följande:

  1. Derivatets pris baserat på räntan, derivatinformationen och den insatta kursen och volatiliteten för underliggande.
  2. Den implicita volatiliteten baserat på räntan, derivatinformationen och kursen för underliggande.
  3. Greker (Delta, Gamma, Theta, Vega) baserat på räntan, derivatinformationen och kursen för underliggande.

Skillnaden mellan räknaren på Derivatinfo.com och många andra räknare är att de implicita volatiliteterna, grekerna baserat på nuvarande derivatinformation samt derivatpriset baserat på den historiska volatiliteten, alla beräknas samtidigt. Tanken bakom detta är att de flesta spekulanter använder räknaren för att analysera hur olika positioner kommer att utveckla sig i framtiden, inte för att räkna fram vilka hedgar som behövs vid olika framtida volatiliteter.

På grund av detta baseras känslighetsmåtten (grekerna) enbart på den nuvarande derivatinformationen, och inte på en hypotetisk framtida volatilitet. Således kan beräkningarna för implicit volatilitet och greker beräknas samtidigt.

Diagonal spread

En typ av spread som innebär att man samtidigt köper och utfärdar köp- eller säljoptioner med olika lösenpris och olika löptider.

Dow Jones index

Ett index på börsen New York som beskriver kursutvecklingen för de största amerikanska bolagen. Förkortas DJIA, Dow Jones Industrial Average.

Elasticitet

Beskriver hur mycket warranten förväntas ändras i värde när den underliggande aktien rör sig en procent. Elasticitet är positivt för köpwarranter och negativt för säljwarranter.

Emittent

Den som ger ut nya aktier eller andra värdepapper. För warranter så är emittenten en bank. Exempel på emittenter på warrantmarknaden, inklusive deras förkortning:

ABE=Alfred Berg
ARO=Arosmaizels
DDB=Danske Bank
FSB=Föreningsparbanken
SEB=Enskilda
SGA=Société Générale
SHB=Svenska Handelsbanken
UBS = UBS Warburg

Europeisk option

En option som innebär att optionsinnehavaren endast kan nyttja sin rättighet, att köpa eller sälja den underliggande varan, på optionens slutdag. Innehavaren kan alltså inte begära förtidslösen. Egentligen är ett mer korrekt uttryck att optionen är av europeisk typ. Jämför Amerikansk option.

Exotisk option

En option utan standardiserad löptid, lösenpris mm. Det här är inget man handlar med på Stockholmsbörsen idag, men ibland kommer det upp till förslag olika typer av konstruktioner till diskussion utöver de som finns dag.

Forwards

En engelsk benämning på en variant av terminer. Skillnaden mot Futures är att vinsten eller förlusten regleras på slutdagen, medan Futures regleras varje handelsdag. Stockholmsbörsens aktie-terminer är av typen forwards medans omx-terminerna är av typen Futures.

Futures

En engelsk benämning på en variant av terminer. Skillnaden mot Forwards är att vinsten eller förlusten regleras varje dag, medan Forwards regleras på slutdagen. För terminshandlarna är Futures att föredra, bland annat eftersom man får vinsten direkt. Stockholmsbörsens omx-terminer (ej aktie-terminerna) är av typen Futures.

Förfall

Optioner som på slutdagen saknar realvärde förfaller, d v s de blir värdelösa och upphör att existera.

Förtida lösen

Om du är innehavare av en option och begär att lösen innan slutdagen, så kallas det förtida lösen. Om du har köpoptioner så begär du alltså att få köpa den underliggande aktien. Stockholmsbörsens aktieoptioner är av amerikansk typ, vilket innebär att om du utfärdar optioner så kan innehavaren begära förtida lösen. Det är dock inte så vanligt och eftersom det finns många utfärdare och få som begär förtida lösen så bestämmer börsen via lottning vilken utfärdare som blir löst.

Gamma

Gammavärdet visar hur mycket optionens delta stiger med vid en uppgång med 1 krona i underliggande aktie (samma gäller vid nedgång). Det är alltså deltavärdets känslighet vid förändringar av det underliggande värdet. Matematiskt sett är gammavärdet andraderivatan av optionens pris med avseende på den underliggande varans pris.

Grundposition

När man har en position i bara en typ av option så kallar man det grundposition. Det finns fyra olika grundpositioner – det kan vara en innehavd eller utfärdad köp- eller säljoption. Motsatsen är någon form av kombination där man kombinerar två eller flera optioner.

Hausseprisspread

Samma sak som positiv prisspread.

Haussetidsspread

Samma sak som positiv tidsspread.

Hedge

Strategi med syftet att skydda en portfölj, t ex genom att använda olika former av derivatinstrument så att portföljen inte faller i värde även om de ingående aktierna gör det.

Hävstångseffekt

Hävstången visar hur många procent optionen rör sig när aktien rör sig en procent. Om en option t ex har 4 i hävstångseffekt ger en rörelse på 1% i aktien teoretiskt sett en rörelse på 4% i optionens värde.

Optioner med höga hävstångsvärden ger en stor hävstångseffekt. Hävstångseffekt kan beräknas enligt följande: aktiekurs / (warrantskurs / Delta).

Hävstångsvärdet kan användas för att jämföra aktieköp med köp av warrant. Om man tex vill köpa aktier för 100 000 kr i ett bolag, kan man uppnå samma resultat vid en uppgång genom att köpa warrants för 50 000 kr med ett hävstångsvärde på 2,0.

Man kan givetvis använda hävstångseffekten för att få ut maximal utdelning på en uppgång, genom att jämföra olika optioner med varandra och ta den med högst hävstångsvärde. Den option med högst hävstångsvärde borde ge högts utdelning om kursen i aktien stiger som man förväntar sig.

Implicit volatilitet

Volatiliteten är ett mått på en akties rörlighet. En låg volatilitet, t ex 10%, innebär att aktien rör sig långsamt medan en med hög volatilitet, t ex 120%, kastar vilt. Volatilitet mäts med hjälp av årlig standardavvikelse, dvs ett statistiskt mått. En hög volatilitet i den underliggande varan ger dyrare optioner i både köpoptioner och säljoptioner. Det beror på att häftiga kursändringar ökar sannolikheten för att optionen ska få ett värde på slutdagen.

Om man använder Black & Scholes-formeln för att räkna ut en options teoretiska värde, så är volatiliteten ett av de mått man behöver känna till. De andra måtten är lösenpris, lösendag, dagens aktiekurs, den riskfria räntan och eventuell aktieutdelning. Men optioner värderas inte utifrån aktiens historiska, kända volatilitet, utan utifrån den volatilitet som marknaden tror att aktien ska ha fram till lösen. Denna framtida, uppskattade volatilitet kallas för implicit volatilitet.

För optioner med liknande löptid i samma aktie är allmänt de med ett lägre procenttal mer köpvärda. Marknaden visar dock ofta en motiverad tendens att sätta en lägre implicit volatilitet på optioner som är at-the-money, d.v.s. har ett lösenpris ungefär lika med nuvarande aktiekurs. Detta beror på att Black & Scholes modell utgår från antagandet att avkastningen följer normalfördelningskurvan. Men historiskt har aktiekurserna uppvisat extrema kursrörelser oftare än vad de borde enligt normalfördelningskurvan, så optioner som svarar mot dessa extrema händelser kommer därför ofta ha en högre implicit volatilitet.

In-the-money option

En option som har realvärde. På svenska säger man plusoption.

Index

Ett index visar hur den genomsnittliga utvecklingen har varit för en viss marknad eller en del av en marknad. Det vanliga är att bolagen har procentsats i indexet i förhållande till sitt börsvärde. Det finns dock index där alla bolag har lika vikt, t ex amerikanska DJIA.

Indexoption

En indexoption är en option som har ett index som underliggande värde. Ett exempel är svenska OMX-optioner.

Innehavare

Den som har rättigheten i en optionsaffär, dvs den som har köpt optionen. Innehavaren av en köpoption har rättigheten att köpa den underliggande varan. Innehavaren av en säljoption har rättigheten att sälja.

Kontantavräkning

En princip för att reglera optioners värde på slutdagen, som innebär att man utväxlar pengar istället för att leverera aktier. I en affär där optionerna fått realvärde på slutdagen kommer det dras pengar från utfärdarens depå och sättas in pengar på innehavarens.

Kontrakt

Handeln med terminer och optioner sker i kontrakt – det är den minsta mängd man kan handla. Ett kontrakt motsvarar 100 underliggande aktier.

Köpoption

För köparen/innehavaren innebär optionen en rättighet att köpa den underliggande aktien till ett förutbestämt pris. För utfärdaren innebär optionen en skyldighet att sälja den underliggande aktien till detta pris om optionsinnehavaren begär det.

Likvid aktie

En aktie med hög omsättning som alltså lätt kan säljas. Det gäller till exempel aktier på A-listans ”mest omsatta” eller Attract40.

Löptid

Den tid som en option finns i marknaden. Om du utfärdar optioner 21 maj och lösen sker den 21 juni så är löptiden en månad.

Lösen

Lösen innebär att innehavaren av optionen använder sin rätt att köpa (eller sälja) den underliggande aktien.

Lösendag

Lösendagen är den sista dag optionen kan användas. Om optionen inte utnyttjats innan eller på lösendagen är optionen värdelös.

Lösenindex

Det på förhand bestämda index mot vilket en eventuell kontantavräkning sker.

Lösenpris

Det pris som du får köpa den underliggande varan för (för köpoptioner) eller som du har rätt att sälja .
mmm

Market maker

Detta är en bank eller fondkommissionär som förbinder sig att ställa ut köp- och säljkurser i en option (underförstått när ingen annan gör det). I market makerns åtagande ingår också att hålla en visst minsta spread, dvs skillnaden mellan köp- och säljkurser. Market makern är alltså en viktig part för att handeln i exempelvis warranter ska fungera, speciellt om handeln i övrigt är låg. De banker som utfärdar warranter står också i praktiken för market maker-funktionen.

Minimicourtage

Det lägsta arvode som en fondkommissionär eller bank tar ut när du gör en aktie- eller optionsaffär.

Minusoption

En option utan realvärde. Kallas på engelska att den är out-of-the-money. Ett exempel är en köpoption med lösenkursen 100 kr när aktien står i 80 kr.
nnn

Naken position

Att utfärda optioner utan att ha skyddat sig mot uppgång eller nedgång i den underliggande aktien. Ett exempel är om du utfärdar köpoptioner utan att äga aktien (eller utfärdar säljoptioner utan att blanka aktien). Jämför hedging.

Negativ prisspread

En optionskombination där du tjänar pengar om den underliggande aktien faller. Din marknadstro är att aktien faller måttligt. Du etablerar positionen genom att köpa en säljoption och samtidigt utfärda en säljoption med ett lägre lösenpris. Antag att du köper en säljoption med lösen på 200 kr och utfärdar en på 180 kr. I så fall kommer optionerna att få ett värde om kursen på slutdagen är mellan 180 och 200 kr (under 180 kr får du fortfarande en vinst, men den stiger inte ytterligare). Fördelen jämfört med att bara köpa en säljoption är att den totala premien (dvs kostnaden) blir lägre.

Nettning av terminer

Antag att du köper terminer, exempelvis OMX september. Sedan stiger index så att du får en liten vinst. Om låser in vinsten genom att sälja lika många terminer med samma månad (dvs september) så kallas det att du nettar positionen. Samma sak om du börjar med att sälja terminer och sedan köper tillbaka lika många.
ooo

OMX

Ett index som återspeglar värdet av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.

OMX-terminer

Terminer kan vara i enskilda aktier och i hela index. OMX-terminer handlas (som alla terminer) i kontrakt. Varje kontrakt motsvarar 100 kronor per indexpunkt. Om index står i 800 och du köper ett kontrakt, så motsvarar det 800 x 100 = 80.000 kronor. En rörelse i index uppåt eller nedåt motsvarar alltså 100 kronor per kontrakt.

Option

Ett värdepapper som innebär en rättighet eller skyldighet att enligt vissa villkor köpa eller sälja en underliggande vara.

Optionsutfärdare

Att utfärda en option innebär att ”tillverka” den, dvs att sälja en option när man inga har på depån. OTC-option står för Over The Counter och innebär handel i skräddarsydda (dvs ej standardiserade) optioner. Det här är inget som privatpersoner normalt sett handlar i, utan en ganska speciell handel för placerare med stort kapital.

Out-of-the-money-option

En option utan realvärde. Kallas på svenska minusoption.
ppp

Parioption

En option med lösenpris samma som den underliggande varans marknadspris. Ett exempel är en köpoption med lösenkursen 100 kr när aktien står i 100 kr.

Plusoption

En option med realvärde. Kallas på engelska att den är into-the-money. Ett exempel är en köpoption med lösenkursen 100 kr när aktien står i 120 kr.

Position

Det totala innehav du har av aktier, terminer och optioner.

Positiv prisspread

En optionskombination där du tjänar pengar om den underliggande aktien stiger. Din marknadstro är att aktien stiger måttligt. Du etablerar positionen genom att köpa en köpoption och samtidigt utfärda en köpoption med ett högre lösenpris. Antag att du köper en köpoption med lösen på 200 kr och utfärdar en på 220 kr. I så fall kommer optionerna att få ett värde om kursen på slutdagen är mellan 200 och 220 kr (därutöver får du fortfarande en vinst, men den stiger inte ytterligare). Fördelen jämfört med att bara köpa en köpoption är att den totala premien (dvs kostnaden) blir lägre.

Premie

Det pris som en optionsköpare betalar för optionen.

Prisspread

Se positiv prisspread eller negativ prisspread.

Punkt

Ett steg på en indexskala. Om OMX-index stiger från 800 till 803 så har index stigit tre punkter.

Put option

Den engelska benämningen på en säljoption.

Ratiospread

En spreadposition där antalet köpta och utfärdade optioner inte är lika stort. Jämför positiv prisspread eller negativ prisspread.

Realvärde

Det värde en option skulle ha om det vore lösen idag. Antag att du har köpoptioner med marknadspriset 8 kronor. Lösenpriset är 200 kronor och aktien står i 205 kronor. Om det vore lösen idag skulle optionen vara värd 205-200=5 kr. Det är realvärdet. Resten av optionens pris (3 kr) är tidsvärde.

Riskfri ränta

Normalt avser man med detta räntan på statsskuldväxlar.

Riskfri ränta

Normalt avser man med detta räntan på statsskuldväxlar.

Rullning

Att rulla en optionsposition innebär att köpa och sälja optioner på ett av följande två sätt. Antingen rullar man upp/ner positionen – det innebär att man flyttar positionen till ett annat lösenpris. Eller så rullar man fram positionen – det innebär att man flyttar positionen till en annan (=senare) slutdag.

Spread

Med spread avser man vanligen den prisskillnad som finns mellan köp- och säljkurs. Om en option säljs för 7,75 köpkurs och 8,25 säljkurs så är spreaden 50 öre. Det är också namnet på en kombination av optioner, när man köper och utfärdar optioner samtidigt, t ex en tidsspread.

Spreadposition

En spreadposition innebär att man köper och samtidigt utfärdar optioner. Se exempel under positiv prisspread eller negativ prisspread.

Stop-loss-strategi

Ett sätt att begränsa förluster på genom att redan vid köpet bestämma en maximal förlustgräns, t ex sälja vid 2% nedgång.

Syntetisk position

En position som skapats indirekt med hjälp av andra instrument. En köpt köpoption och en utfärdad säljoption kommer exempelvis att uppföra sig på ett sätt som liknar aktien, och kallas då för syntetisk termin. Säljoption För köparen/innehavaren innebär säljoptionen en rättighet att sälja den underliggande aktien till ett förutbestämt pris. För utfärdaren innebär optionen en skyldighet att köpa den underliggande aktien till detta pris om optionsinnehavaren begär det.

Teckningsoption

En option som ger rätten att köpa nyemitterade aktier. Teckningsoptioner utfärdas alltså av bolaget – inte av någon annan placerare.

Termin

Formellt innebär en termin ett avtal om köp eller försäljning av en underliggande vara vid en bestämd tidpunkt i framtiden, till ett i förhand bestämt pris. Precis som en optionsaffär så gäller en termin framtiden, men skillnaden är att båda parter är skyldiga att fullfölja avtalet. Terminer kan vara i enskilda aktier och i hela index. Terminer handlas i kontrakt. För aktieterminer motsvarar varje kontrakt 100 st aktier. För OMX-terminer motsvarar varje kontrakt 100 kronor per indexpunkt. Om index står i 800 och du köper ett kontrakt, så motsvarar det 800 x 100 = 80.000 kronor. En rörelse i index uppåt eller nedåt motsvarar alltså 100 kronor per kontrakt. En av poängerna med att handla terminer istället för att handla aktier är att du får en hävstång, eftersom det belopp du behöver lägga ut är ett säkerhetsbelopp på 10-20% av det underliggande värdet.

Theta

Visar hur mycket värde optionen teoretiskt tappar varje börsdag (minskat tidsvärde). Optioner tappar varje dag i värde eftersom tiden och med den möjligheten minskar. Thetat visar hur mycket optionens värde bör minska. Om Theta tex är -0,05 för en option betyder det att optionen teoretiskt bör tappa 5 öre i värde till nästa bankdag. Optioner med kort löptid kvar till lösendagen har högre Theta än optioner med längre löptid. Tidsspread

Typ av spread. Du etablerar en tidsspread genom att samtidigt köpa och utfärda köp- eller säljoptioner med samma lösenpris men med olika löptider.

Tidsvärde

Skillnaden mellan optionens premie och dess realvärde. Se realvärde.

Trebening

En mer komplicerad (och därigenom mer ovanlig) optionskombination. Du etablerar en trebening genom att utfärda en säljoption med ett högre lösenpris, köpa en säljoption med ett lägre lösenpris och använda intäkten till att köpa en köpoption.

Täckt position

En svensk term för det minst lika vanliga hedgad position. Det innebär att man kombinerar optioner och underliggande på ett sådant sätt att värdeförändringen i den underliggande varan kompenserar för förluster i optionen. Motsatsen är naken position.
uuu
Underliggande vara

Den vara som en option avser. Det kan t ex vara aktier, andelar i en indexfond eller obligationer (ränteoptioner). Det kan också vara kaffe, juice eller bacon.

Utfärda

Att utfärda en köp – eller säljoption innebär att ”tillverkar” den. Man säljer alltså en köp- säljoption utan att ha en sådan i sin depå sedan tidigare. Det innebär att man tar på sig skyldigheten att antingen sälja den underliggande varan (gäller utfärdade köpoptioner) eller köpa den underliggande varan (gäller utfärdade säljoptioner).

Valutaoption

En option där en valutas växelkurs är den underliggande varan.

Valutatermin

En termin där en valutakurs är den underliggande varan. Företag som gör affärer med utlandet brukar ofta terminssäkra sina fordringar för ta bort eller minska valutarisken.

Vega

Visar optionens känslighet för förändringar i implicit volatilitet. Värdet som visas är hur mycket optionens pris bör påverkas av en uppgång eller nedgång i den implicita volatiliteten på 1 procentenhet. Många optionstraders handlar enbart optioner på att försöka förutse förändringar av den implicita volatiliteten. Då är det viktigt att ha ett högt Vega.

Volatilitet

Ett mått på en akties rörlighet. En låg volatilitet, t ex 10%, innebär att aktien rör sig långsamt medan en med hög volatilitet, t ex 120%, kastar vilt. Volatilitet mäts med hjälp av standardavvikelse, dvs ett statistiskt mått. En hög volatilitet i den underliggande varan ger dyrare optioner – både köpoptioner och säljoptioner. Det beror på att häftiga kursändringar ökar sannolikheten för att optionen ska få ett värde på slutdagen.

Warrant

Option utfärdad av ett finansiellt institut med likviditetsgaranti. Till skillnad från de s k standardiserade optioner som Stockholmsbörsen ger ut, så har warranter olika villkor beroende på vilken utställare som gett ut dem. Antalet aktier per warrant och lösenpriser skiljer sig från en warrant till en annan, likaså är lösendatumen inte standardiserade. Denna info hittar du enkelt här på Derivatinfo.com via vår Warrantlista. Ytterligare en skillnad mot standardiserade optioner är att warranter i vissa fall har längre löptid, ibland upp till flera år.

Warranttopplistan

Derivatinfos topplista för warranter ger en ranking baserad på ett antal faktorer. Listan fokuserar på warranter som rör sig fort och är bra prissatta.

För att använda listan är det bara att välja en underliggande och klicka på Sök.

Resultatet består av en lista med de fem högst rankade köp- respektive säljwarranterna. Rankningen baseras på ett viktat medelvärde av elasticiteten, implicita volatiliteten, spreaden, och tiden till lösen för alla warranter på underliggande. Klicka på derivatets namn för att få mer detaljerad information.

Observera

Warranttopplistan ger inte någon köp- eller säljrekommendation, utan bara en viktad rankning baserad på framräknade nyckeltal. En mekaniskt framtagen rankning kan inte ersätta riktig analys när det gäller att bilda sig en uppfattning om warranternas egenskaper.

Öppen balans

Antalet levande kontrakt i en given warrant, dvs hur många kontrakt som finns utestående mellan köpare och säljare. Det betyder följaktligen att en stor öppen balans är bra för likviditeten i warranten.

Övervärdering

Ration mellan implicit och historisk volatilitet för det aktuella instrumentet.