• Del 1: Stop loss hindrar katastrofer
• Del 2: ”Ta hänsyn till manipulation vid riskhanteringen”
• Del 3: Trailing stop loss

Sedan när man tagit sin position och kursen går ens väg så gäller det också på ett lämpligt sätt att skydda sin vinst. Det kan man göra genom en så kallad trailing stop loss. Oftast förkortar man termen till bara trailing stop.

Trailing stop är helt enkelt en stop loss som flyttas allteftersom positionen visar större och större vinst. Om man tagit en position för uppgång som höjs då stop loss kursen löpande. Om man istället blankat ett värdepapper så flyttas stop loss kursen istället ned allteftersom kursen går ner.

Man får aldrig, aldrig, aldrig flytta sin stop loss så att man tillåter en större förlust än tidigare.

Även vid trailing stop kan man använda fasta procental för att sätta ut sin stop. Man kan då till exempel börja med en vanlig stop loss som ligger 5% under inköpsnivån på en aktie. Man köper aktien på 101 kr och sätter stop lossen till 96 kr Sedan går värdepappret upp till 106 kr så att man har 5% vinst.

Då kanske ens regler säger att man ska börja traila sin stop loss till 5% under högsta nivån sedan inköpet. I detta fallet blir det 101 kr. Verkställs i så fall stop lossen så går man plus minus noll (minus courtage och slippage) istället för att riskera en förlust på 5 kr per aktie.

Skulle aktien istället fortsätta att gå upp så flyttas också stop lossen upp hela tiden. Aktien kanske går upp till 120 kr för att sedan börja gå ner. Aktien blir då utstoppad på 114 kr (då 0,95×120=114).

Jag själv föredrar, som du kanske förstår av tidigare artiklar, att i stället använda mig av logiska stop loss nivåer enligt min diagramanalys även när det gäller att sätta ut trailing stop losser. Går aktien upp enligt ovanstående exempel så flyttar jag istället upp stop lossen allteftersom att olika stödnivåer bildas.

Här gäller det att du själv använder den metod som du tycker passar bäst in i din situation.

Det viktiga är att du tänker igenom dessa frågor och skapar dig ett rikshanteringsregelverk som du sedan strikt följer.

Happy trading.

Handelsbanken Trailing stop loss

• Del 1: Stop loss hindrar katastrofer
• Del 2: ”Ta hänsyn till manipulation vid riskhanteringen”
• Del 3: Trailing stop loss

När man sätter ut sina stop losser gäller det att tänka på att kapitalstarka traders och market makers ofta försöker driva kursen i ett värdepapper förbi uppenbara stop loss nivåer. Då tvingar dom nämligen andra placera att stoppa ur sina positioner. Den penningsstarka placeraren kan då gå emot och få ett bättre entry på sin nya position än annars.

Jag har från en amerikanska expert på trading och riskhantering fått förklarat för mig att market makers på S&P 500 indexet inte bara gör detta regelmässigt, utan som han uttryckte det, ”They have turned it into an art”.

Kursen har då alltså gått förbi den uppenbara stop loss nivån via manipulation. Därför är denna nya kursnivå oftast inte heller hållbar någon längre tid. Kursen reverserar då,  många gånger också understött av de tidigare manipulatörerna, och då har vi istället fått en falsk köp- eller säljsignal. Dessa falska köp- eller säljsignaler blir då extra starka signaler åt det andra hållet i och med att så många aktörer ligger felplacerade.

Exempel på falsk köpsignal i BB Tools B

Därför är det av största vikt att agera väldigt disciplinerat efter sitt eget system och att inte ta för stora positioner. Om de positioner man tar är ”lagom” stora blir de eventuella stop loss förlusterna man måste ta så små att man orkar fortsätta agera på sina signaler.

Man har ofta också begränsade möjligheter att veta i förväg om en kursnivå är manipulerad eller inte, utan man måste följa sina ursprungliga tradingregler annars är man ute på ett sluttande plan.

Vad man kan göra är att om möjligt lägga sina stop losser på nivåer som det inte är uppenbart att många andra lägger på. Undvik därför gärna jämna tal fina tal som 50, 100 och så vidare.

Man kan också använda sig av tidsförskjutning i sin stop loss. Till exempel att vänta en viss bestämd tidsenhet innan man agerar på en stop loss. Risken är dock då uppenbar att ens slippage ibland blir stort, så då gäller det att hålla nere sina positionsstorlekar. Slippage är skillnaden mellan din stop loss kurs och den kurs du i själva verket kommer ur din position på.

Bara för att man har satt en stop loss på en viss nivå betyder tyvärr inte alltid att man kan gå ur positionen på den nivån. Ibland rusar kursen förbi ens stop loss nivå, man kan få så kallade ”gap”. Om till exempel stop lossen ligger på 103 kr så kanske det inte sker någon handel på den kursen utan först på 105 kr. Då får man ett slippage på (minst) 2 kr. Hos vissa aktörer kan man få en garanterad stop loss kurs vilket kan vara en bra tjänst i många fall.

Tänk bara på att den tjänsten kommer till en kostnad som måste tas med i kalkylen. Om man torrhandlar, handlar utan riktiga pengar, eller om man gjort en backtest på sin strategi via en datakörning så är en tumregel att dubbla slippagekostnaden från dessa test för att få fram en realistisk prognos över vilket slippage man kan förvänta sig vid handel med riktiga pengar.

Exempel på gaps i Volvo B

• Del 1: Stop loss hindrar katastrofer
• Del 2: ”Ta hänsyn till manipulation vid riskhanteringen”
• Del 3: Trailing stop loss

När det gäller trading så är riskhanteringen oftast helt avgörande för långsiktig framgång. Visst kan man ha tur och göra ett antal lyckade affärer utan att ha tänkt till beträffande hur man ska hantera sitt risktagande, men oftast slutar det ganska illa efter ett tag.

Har man till exempel en position som visar förlust och man då passar på att dubbla positionen så blir det ibland en lyckad affär. Men vad man gjort då är bara att lärt sig ett dåligt beteende. ”When in trouble, double” slutar förr eller senare i en total katastrof. De flesta stora tradingskandaler världen över har oftast också börjat med att man ökat på en redan dålig position.

Istället är det som regel bättre att stänga förlustpositionen med en gång. Oftast känner man då också som att en tyngd över axlarna försvinner. Stressen lättar och man kan tänka klarare. Om nu positionen var så bra så är det dessutom bara att gå in i den igen. Men i allmänhet så gör man inte det.

När det gäller riskhantering så är det för en trader enligt min erfarenhet viktigast att bestämma ett regelverk för hur stora positioner man får ta och hur man ska sköta sin stop loss hantering.

Här ska vi gå in lite närmare på stop loss delen. Stop loss är en förutbestämd nivå där man går ur sin position. Det är alltså det faktum att värdepappret handlas i en viss kurs som triggar att positionen avvecklas. I och för sig kan man använda en stop loss order även till att gå in i en ny position. Exempelvis så beträffande en aktie som ligger i 100 kr så lägger man en order enligt instruktionen ”köp 1000 st aktier om aktien handlas till 110 kr”. Det ligger dock utanför dagens ämne.

Använder man sig av teknisk analys så kan stop lossen med fördel sättas till en nivå där du inte tycker att kursen borde hamna för att trading caset fortfarande ska se bra ut. Om du till exempel hänger på en uppåtgående trend i exemplet nedan så vill du antagligen inte att kursen ska gå under 212,6 kr för då är den uppåtgående trenden bruten. Då är det en punkt alldeles under 212,6 kr, exempelvis 211,5 kr som blir din stop loss.

Stop loss Handelsbanken

Man kan också använda sig av fasta procenttal för sin bestämning av stop lossen. För mig som använder teknisk analys blir emellertid ett osmidigt användande av ett fast procenttal psykologiskt jobbigt. Jag vill till exempel inte sälja alldeles över ett starkt stöd bara därför att aktien gått ner 5%. Jag tycker i så fall att det är bättre att leta efter en teknisk stödnivå ca 5% ner och sedan sätta stop lossen strax under den.

En viktig regel är att bestämma stop loss nivån innan man tar positionen. Bara då är man objektiv. Så fort man tagit positionen så blir man färgad av den. Då finns risken att man sätter för vid stop loss eller ingen stop loss alls. Av samma anledning så kan det vara bra att låta någon annan sköta själva stop loss exekveringen. Till exempel kan man låta sin mäklarfirmas elektroniska handlarsytem sköta det hela.

Det ska tydligen också finnas väldigt få exempel på lyckade tradingsamarbeten mellan olika personer. De som lyckas har ofta delat upp tradingen i två delar. En person tar då hand om att ta nya positioner, och den andra tar bara hand om stop loss hanteringen.

Skriv gärna en kommentar om det är något du tycker är oklart eller om det är något du vill fråga om.

Tror du att börsen skall gå upp och att det kan vara värt en chansning? Om du tänker så är du nog på god väg till fattighuset. Här ska jag förklara varför.

Egentligen är ju frågan om när man ska handla en icke-fråga och en självklarhet  om man tänker efter men den tål att upprepas då just självklarheter brukar förbises av de flesta.
Kortfattat så kan man sammanfatta det med att man bör handla så mycket som det bara går om man har en konkurrensfördel och ingenting alls om man inte har det. Det finns ju ett ordspråk på engelska som går ”Bulls and bears make money, but sheep get slaughtered”. Tjurar och björnar tjänar pengar, men är du naiv kommer det gå käpprätt åt pipan.

Det första du således bör fråga dig själv är om du har en konkurrensfördel. Om du inte genast vet vad den är så har du nog ingen, tyvärr.
Det är detta som utgör orsaken till all så kallad ”overtrading”; det vill säga att handla för mycket. (För att exemplifiera  detta så tror jag ingen skulle klaga på ”overtrading” om dessa transaktioner var vinster.)

Att inte ha en kunkurrensfördel är nog den bidragande orsaken till att folk i allmänhet förlorar på sin handel, om jag i beräkningarna tar med faktorer som att inte följa sitt system. Ett bra system blir ju mindre bra om du inte kan följa det. Å andra sidan så är ju aktiehandel numera en mycket mer socialt accepterad spelform än till exempel kortspel eller roulette och drar givetvis till sig många lyckosökare som bara söker spänning. Det är väl inget fel med att spela men många försöker få  spänning på marknaden på grund av till exempel avsaknaden av spänning i deras liv, utan att erkänna det.

Men vad är det för fel med några förluster då? Det är väl ingen fara med lite förluster här eller där? Jo det är det. Förluster minskar din kumulativa värdeökning som är så viktig för långsiktiga resultat. Till exempel så behövs det ”bara” 1,4% värdeökning i månaden för att uppnå en icke föraktfull  avkastning på 18% per år.

Har man ett system som man  har testat utförligt, är övertygad om att det fungerar och kan hålla sig till bör man således bara följa systemet. Handlar man arbiträrt så blir det mycket svårare då väldigt få personer har en objektiv värdemätare på sina åsikter: Man bör veta om man vet eller inte vet. Många brukar dock handla bara för handlandets skull. De ser börsen eller sin favoritaktie röra på sig och vill ha en del av kakan. Det slutar med att traden tvingas fram, istället för att bara vänta. Tålamod är  ytterst viktigt, speciellt i dessa tider då folk i allmänhet vill ha allting, nu direkt!

Detta gäller också om man har förlorat pengar. Efter en förlust är det många som tänker någonting i stil med att  -”Nu måste jag  tjäna igen dessa pengar”. Nej, det måste du inte alls. Se bara till att vänta tills ett  bra läge uppenbarar sig så kommer du få igen dem.

Det bästa man kan göra är att bara vänta tills du är helt säker på sin sak. Tills du är det ska du göra absolut ingenting. Då kommer du göra bättre ifrån dig än alla andra!
Man kan likna det vid att jaga. Inte går man ut i skogen och skjuter vilt omkring sig utan anledning, utan man skjuter bara när rådjuret är inom skotthåll och man är så säker som man kan vara på att fälla det.

Vi ska nu gå igenom varför detta så gott som alltid är en undermålig och i värsta fall ruinerande strategi. Eller självsabotage.

För det första är det så att när man snittar ner sig sänker man sitt nominella inköpspris, men de aktier som du köpte , säg 10% högre är ju fortfarande inköpa där. Det ändrar ingenting, förutom att du nu har x antal mer aktier. Om aktien fortsätter gå ner kommer du nu få en ännu större förlust, och förenklat kan man säga så att nedgång tenderar att föda mer nedgång och uppgång föder uppgång, därav uttryck som ”Sälj förlorarna, håll vinnarna” o.s.v. Bara det faktum att aktien visar dig förlust borde vara ett varningstecken. Jag använder bland annat just det som en indikator, det vill säga om en aktie visar vinst eller förlust.

Sedan är det en extremt dåligt sett ur ett pengahanteringsperspektiv. Man slänger bra pengar efter dåliga. Ifall du har en stoploss sett till hur mycket pengar du kan förlora har du plötsligt mycket mindre marginal om aktien går ner lite mer, och du löper en mycket större risk att bli utstoppad istället.

Den största orsaken till fenomenet ”snitta ner sig” tror jag dock kommer ifrån något helt annat. Det faktum att pris  håller sig ”nere” eller rekylerar i en upptrend väldigt lite jämfört med den totala tiden som aktien är i sin trend gör att amatörer oftast får mycket svårt att köpa på en rekyl i en upptrend; -De som vill hinner helt enkelt inte. När sedan aktien byter trend eller börjar oscillera i sidled kommer den totala tiden aktien spenderar ”där nere” att öka markant, vilket skapar möjligheter för en amatör att snitta ner sig.

Den enda gången det skulle kunna vara rättfärdigat att snitta ner sig är om det är en del av ens strategi och en del av planen för det instrumentet man handlar i just nu från början. Då är man ju dock medveten om problemen ovan och köper mindre till att börja med, till exempel. De flesta som snittar ner sig har just som problem avsaknaden av strategi, vilket möjliggör de lägre köpen.

Även om man tycker att diagram är tråkiga och förlitar sig på bolagsrapporter etc (vilket per definition är gamla nyheter när de släpps) så är det så att pris ofta leder. Nyheterna kommer först sedan. Ta Carnegie till exempel som gick raka vägen ner, och sedan kom nyheten om statens övertagande. Även Diamyd som störtdök efter dåliga nyheter agerade mycket svagt innan. Om man vänder på det går det att konstatera att det aldrig någonsin så vitt jag vet har inträffat att en aktie har stigit brant och plötsligt presenterat negativa nyheter som fått en direkt kurspåverkan med gap som resultat. (Förutom 1987-kraschen, men då gick det ner innan också)

Istället bör nybörjaren försöka hitta en strategi som gör att man snittar upp sig! Varje lyckat köp är ett kvitto på att du har rätt!

Det förhåller sig nämligen så att det inte finns någon risk. Inte i ordets vanliga bemärkelse, som du kan ”peka på” och utbrista ”det där är risk”, precis som du pekar på ett äpple och kallar det för ett sådant. Du måste definiera risk själv, för att kunna kvantifiera den, så du kan skydda dig mot den. Det du inte känner till kan du inte skydda dig mot. Detta är någonting som är väldigt bra med denna bransch för övrigt. Du själv måste skapa ditt eget gränssnitt. Dina egna referensramar. Dina egna regler.

1974, när World Trade Center-tornen i New York precis hade färdigställts, hände något häpnadsväckande. En fransman vid namn Philippe Petit hade lyckats smuggla in över 500kg vajrar och utrustning som han sedan drog mellan de två tornen, för att lindansa mellan dem, 400 meter över havet, utan säkerhetslinor, givetvis. Detta skulle vara extremt riskfyllt, iallafall om jag skulle göra det. Självmord till och med. Men Petit hade lindansat hela sitt liv. För honom var det kanske som vilken lina som helst. Och det är samma sak med risk. Det som är riskfyllt för en person behöver inte vara det för en annan.

För att återgå till risker betyder det dock inte att det inte finns okända risker, så kallade ”unknown unknowns” men det är dessa som du också i möjligaste mån måste ta hänsyn till när du bygger ditt riskminimeringssystem, även om du inte har möjlighet att veta med vilken frekvens de kan ske. Det bästa du kan göra är att bygga ett robust system,som klarar så mycket volatilitet som möjligt. Men du kommer bli tvungen att sätta en gräns någonstans, och det bästa du kan göra är att vara medveten om den gränsen.

Ett bra riskminimeringssystem hjälper dig minimera dina förluster och öka dina vinster, men det kommer aldrig att kunna rädda ett handelssystem som förlorar pengar till att börja med.

Huvudsakligen handlar riskminimering om att minimera volatilitet. Eftersom du ej kan styra över en viss akties volatilitet till exempel så får du göra det själv genom att justera din ”trading size” eller hur mycket du ska handla för istället. Det du behöver göra är att kvantifiera volatiliteten. Dels för att veta vilken ”position size” du skall använda och var du skall sätta din stop-loss. (Vi säger att detta system använder sig av stop-loss, men som med allt annat här, måste du göra dina egna efterforskningar.) Om du hade perfekt information skulle du ju teoretiskt kunna ha oändlig positionsstorlek.

Låt säga att du använder ett system som bara kan riskera 1% av ditt kapital/ trade och du har 100000 att handla med. För enkelhetens skull säger vi att detta är ett intradagssystem som använder sig av intradagsvolatilitet. Det kan man mäta genom att använda sig av average true range, eller ATR, vilket egentligen mäter det genomsnittliga dagsspannet för instrument x. Det kan man räkna ut med hjälp av tre parametrar: Skillnaden mellan dagshögsta / dagslägsta, skillnaden mellan föregående dags stängning till dagshögsta och skillnaden mellan föregående dags stängning till dagslägsta. True range är det högsta av dessa tre värden. ATR, den genomsnittliga TR, får du enkelt om du beräknar 10 dagars TR exempelvis, plussar ihop dem, och dividerar med 10. Detta kan du ju numera lätt göra i ett program.

Låt oss säga att du har kommit fram till att ATR är 3 för en viss aktie som handlas för 70kr, och ditt system säger dig att du skall placera din stop till 0,5ATR. (3*0,5)/70 = 0,0214 eller 2,14%. Då du kan riskera max 1% per trade, eller 1000 kan du maximalt ha 1000/0,0214 = 46728 som size med en stop på 2,14%. Sedan får du också ta ställning till ifall du skall handla med en så stor del för en enda trade, eller ha rum för flera eller köpa stegvis till exempel.

Om du ska designa ett trendföljande system för längre sikt måste du självklart ta hänsyn till den volatilitet som finns på längre sikt till exempel.

Någonting annat du måste tänka på är till exempel att den handelsvolym eller ”position size” du använder klarar av en nedgång inom (och över) det maximala antalet förluster som ditt system kan ge dig. Låt säga att du använder ett intradagsystem, som du vet statistiskt sett kan ge dig 65 förlustaffärer i rad, maximalt, efter ha undersökt 2000 liknande händelser.

Det du måste göra först och främst är att ha en ”position size” som ej förbrukar ditt kapital efter dessa 65 förlustaffärer, och som gör att du kan fortsätta handla. Sedan måste du också veta vilken maximal ”position size” du får ta som inte riskerar ditt kontos undergång. Ett bra sätt att överblicka detta är att titta på historik för ditt intrument eller den underliggande marknaden och ta reda på den största volatiliteten under en 40-årsperiod. 1987 föll Citigroup från 34$ till 16$, ett fall på mer än 50%. Resten kan ni räkna ut själva..

Orsaken till att jag pratar så mycket om system och systematik är att det är det enklaste sättet att handla. Om du skall hinna tänka ut varenda handling du gör kommer du inte ha en ledig stund över, och jag antar att de flesta här också har jobb på vardagarna, och då hinner man inte med mycket alls. Dessutom löper du mindre risk att ”lura dig själv”, dvs låta ditt omdöme gå ut över ditt handlande. Låt säga att du gör allting rätt under några månader. Du listade ut exakt vad som skulle hända med bolag x och alla makrohändelser runtomkring.

Du kommer nog tänka att du är rätt smart. Men i verkligheten kan det bara vara så att du hade tur, vilket du inte kommer få nästa gång, men du kommer fortfarande tro att du är smart.

I nedanstånde exempel som jag hoppas förklarar varför man skall ha en stop loss. Den som köpte Ericsson B för tio år sedan och inte använt sig av stop loss ”har en tid kvar till pensionen”. Aktien är fortfarande mindre värd än för tio år sedan.

Tittar vi på OMXS30, som kanske speglar börsen som helhet bättre noterar vi att nivån är ungefär densamma som för tio år sedan.

Genom att tillämpa en av de enklaste strategier som finns, två glidande medelvärden som korsar varandra (MA-50 och MA-100) och bara göra affärer i riktning med primärtrenden MA200 innebär det att vi inte får en enda felaktig affär (under dessa tio år). Däremot kliver vi av och håller oss utanför vid fem tillfällen under tio år. Under blankningstiden mellan november 2000 till juni 2003 blev vi utstoppade en gång från februari 2002 till mars 2003 och fick då en ny entry. Från juli 2003 till augusti 2007 var det bara tillåtet att göra köpaffärer och från november 2007 till mars 2008 var det bara tillåtet att göra blankningar. Därefter är det köpaffärer som gäller från juli och framåt. Det behövs inte speciellt höga studieskulder för att räkna ut om man skall sitta passivt kvar i positioner eller använda sig av stop loss.

I exemplet ovan köper vi aktien ABC för 83,40 vid markeringen. I affärsplanen har vi angett att den initiala stoppen vid daytrading får vara max 2 procent, vilket innebär att stoppen inte får placeras under 81,60. I exemplet har vi i affärsplanen angett att den maximala förlusten får uppgå till 1000 kronor i en enskild affär. I ovanstående exempel ser vi att aktien noterat en botten på 82,70, vilket innebär att en lämplig stop loss, strax under kan läggas på 82,60 en förlust på 0,80 per aktie. Totalt kan vi alltså köpa 1250 aktier för att inte den totala förlusten skall bli mer än 1000 kronor.

Tänk på följande när du placerar en initial stop loss:
1. Placera inte stoppen längre ner i procent än vad som angetts i affärsplanen.
2. Vid köp placeras stoppen strax under en tidigare vändning (stöd), vid blankning strax ovanför ett tidigare motstånd.
3. Kontrollera hur många aktier du kan köpa med den angivna stoppen så att inte förlusten blir större än den maximala förlust du angett i en enskild affär.
4. Om den maximala förlust du angett vid en affär är 1000 kronor och du köper en aktie för 100 kronor och en lämplig initial stop loss ligger på 98 kronor kan du alltså köpa max 500 aktier. Köper du 1000 aktier kan inte stoppen läggas längre ner än på 99 kronor osv.
5. Tänk på att aldrig lägga stoppen på jämna kronor, dessa nivåer är vanliga och det är vanligt att de stora elefanterna försöker köra ner kursen genom dessa nivåer för att utlösa stoppar så att de kan komma in billigare.

Den initiala stoppen skall bestämmas precis innan du tar en position. När positionen utvecklas i den förväntade riktningen är det parametrarna i modellen som bestämmer när det är dags att stänga positionen (sälja vid köp och köpa tillbaks om det är en blankning). Den första parametern som bryter, antingen på aktien eller börsklimatet innebär att positionen stängs – omgående.

Vid blankning placeras den initiala stoppen på motsvarande sätt strax ovanför ett motstånd och antalet blankade aktier köps tillbaks när en av parametrarna i modellen bryts.

Eliminera affärsrisken
I de fall där positionen utvecklas i rätt riktning är det bara att följa med till någon av parametrarna i modellen bryter. Det är trots allt en ganska stor andel av affärerna som inte utvecklas som önskat och då stänger vi naturligtvis positionen först och främst när den initiala stoppen nås. Två användbara metoder för att eliminera affärsrisken och göra det enklare att rida vinsten till någon av parametrarna bryter är följande:
- 2 for 1 som innebär att halva positionen stängs när kursen är lika mycket över inköpspriset som den initiala stoppen ligger under. Det innebär att positionen efter vinsthemtagningen kan trilla tillbaks till den initiala stoppen och affären har inte kostat något (bortsett från transaktionskostnaden). Se alternativ 1 i bilden nedan.
- Trendlinje som används som glidande stop loss. En trendlinje ritas ut som används under första kvarten vid daytrading och första två dagarna vid positionstrading. Om kursen faller under trendlinjen stängs positionen och affären går plus. Det händer naturligtvis att positionen därefter utvecklas på rätt håll, men det är priset man får ta.