RSI beräknas enligt följande formel:

RSI = 100 – (100/1+RS)

RS = Genomsnittet av ett antal perioder/dagar (som RSI är inställd på) som stänger upp eller ner. Den vanligaste inställningen är 14.

RSI kan anta värden mellan 0 och 100 och fungerar utmärkt i de flesta tidsinställningar. I många beskrivningar av RSI anses nivåer över 70 vara överköpta och nivåer under 30 vara översålda, enligt mitt sätt att se det är det ett felaktigt användande av indikatorn. Trender uppåt startar ofta med RSI mellan 40 och 80. Nedtrender börjar normalt mellan 60 och 20. I bilden nedan ser vi ett bra och vanligt exempel på hur fel det blir om vi säljer positioner som passerar 70 eller stänger blankningar när RSI understiger 30. Bägge dessa faktum kullkastar påstående om att ett värdepapper är översålt över 70 och översålt under 30. Vid starka trender ”parkerar” ofta RSI över 70 och under 30.

Feltolkning av RSI

Enligt RSI-indikatorns upphovsman J. Welles Wilder Jr skall istället indikatorn användas för att definiera toppar och bottnar genom att studera när divergenser uppstår i samband med höga eller låga värden på RSI. I exemplet nedan kan vi se att RSI-indikatorn presterade ett värde långt under 30, men kursen fortsatte därefter nedåt. I samband med nästa botten som var lägre i prisdiagrammet noterades motsvarande botten i RSI-diagrammet högre, en konvergens. Den nivå där RSI åter vände ner efter den första bottennoteringen kallas för bekräftelsenivå och när RSI passerar denna nivå är botten bekräftad och man kan köpa.

Korrekt användning av RSI

När vi försöker hitta toppar och bottnar fungerar det på motsvarande sätt. Efter ett högt värde på RSI över 70 väntar man ut en vändpunkt hos indikatorn och när RSI vänder ner och passerar bekräftelsenivån på väg nedåt är det dags att gå kort (blanka).

RSI är väldigt användbar i samband med jämviktspendling, när kursstaplarna pendlar mellan två stöd- och motståndsnivåer i samband med en konsolidering, stigande- eller fallande trendkanal är att identifiera värden över 90 eller under 10, samtidigt som kursen tangerar stöd- eller motståndsnivån. I dessa fall är sannolikheten hög för en vändning inom kanalen. Se avvikelsen från jämviktslinjen som ett gummiband som försöker ”dra tillbaks kursen” när RSI-3 (och dagsstaplar) överstiger 90 eller understiger 10.

Jämviktspendling

RSI Extreme som står närmare beskriven i boken Edge från Thorsell/Nilsson innebär att man tar för vana att skanna av de aktier man har på sin lista för att se vilka aktier som står inför en vändning. RSI-9 fungerar utmärkt och de aktier som är uppe på 95 eller mer riggas som blankningskandidater, på motsvarande sätt gör man sig beredd att köpa de aktier som noteras i 5 eller lägre.

RSI Extreme

Ibland är det enklare att se stöd- och motståndsnivåer i RSI-diagrammet än hos prisstaplarna. 50-nivån är en neutral nivå och fungerar ofta som stöd när priset faller och motstånd när priset stiger. Det är oftast enklare att lyckas med blankningar när RSI befinner sig under 50 och på motsvarande sätt blir det ofta fler vinstaffärer när RSI befinner sig ovanför 50.

En topp eller botten bekräftas genom att priset faller, samtidigt som motsvarande toppar i RSI-diagrammet korrelerar och riktningen/lutningen är likartad. På motsvarande sätt skall en botten följas av stigande värde på RSI samtidigt som priset stiger.

Identifiera toppar och bottnar

Formationer, såsom huvud-skuldra, trianglar, rektanglar, trendlinjer, dubbeltoppar/bottnar är oftare enklare och tydligare att identifiera i RSI-diagrammet än bland kursdiagrammet. Tolkningen är densamma.

Formationer

Divergenser och konvergenser är ofta bra tecken på trendvändningar eller att hastigheten i upp och nedgångarna håller på att avta. När topparna i RSI-diagrammet noteras lägre än motsvararande toppar i kursdiagrammet kallas det för divergens och då närmar sig en topp eller lugnare uppgångstakt. I det fall bottnarna i RSI-diagrammet inte faller i samma takt som i prisdiagrammet konvergerar linjerna och en vändning uppåt eller lugnare nedgångstakt är att vänta.

Standardinställning för MacD är 26-12-9 där MACD-linjen ritas som en linje som presenterar skillnaden mellan EMA-26 och EMA-12. I diagrammet placerar man en nollinje där EMA-12 bryter EMA-26. Det innebär att ju större avstånd det är mellan dessa medelvärden, desto högre eller lägre från nollinjen kommer MACD att visas. När värdet på MacD är positivt, alltså när det kortare EMA-12 är högre än EMA-26 och i diagrammet kommer MacD följdaktligen att befinna sig ovanför nollinjen i den positiva delen (the Bullish area). På motsvarande sätt kommer MACD-linjen att befinna sig i det negativa området när EMA-12 befinner sig under EMA-26 (the Bearish area).

I bilden nedan ser man tydligt att MacD-linjen bryter nollinjen där det sker en crossover mellan EMA-12 och EMA-26

MacD-linjen bryter nollinjen

I MacD-diagrammet som normalt presenteras under prisgrafen med samma tidsinställning,  lägger man normalt in en signallinje som består av ett exponentiellt medelvärde, beräknat utifrån MACD-linjen (inte prisgrafen). Normalinställningen för signallinjen är EMA-9.

Den vanligaste tolkningen av MacD är att det genereras en köpsignal när MacD-linjen bryter upp över eller under signallinjen. I diagrammet nedan kan vi med hjälp av de blå lodräta linjerna se att denna signal i regel kommer betydligt tidigare än den crossover som sker melan EMA-12 och EMA-26.

Köpsignal ges när MacD-linjen bryter upp över eller under signallinjen.

Jag rekommenderar inte att man enbart trejdar MacD med denna så kallade crossover-teknik, det skulle bli alldeles för många felsignaler. Det blir betydligt fler felsignaler när MacD via crossover genererar en köpsignal i det negativa territoriet än när signalen skapas i den positiva delen (över nollinjen) i diagrammet. Ett enkelt filter är alltså att bara köpa på signaler i den positiva delen och blanka för de som skapas i den nedre delen, ett enkelt men bra filter.

Den minst kända men förmodligen mest träffsäkra tillämpningen av MacD är den metod som gett indikatorn dess namn, nämligen att leta efter divergenser och konvergenser mellan MacD och prisgrafen. När det blir allt högre toppar i prisdiagrammet, men motsvarande toppar utvecklas inte på motsvarande sätt i MacD kommer trendlinjer som förbinder dessa toppar att divergera och sannolikheten är stor att kursen närmar sig en topp eller att hastigheten i uppgången är på väg att avta. När kursen är fallande och det bildas allt lägre bottnar, men motsvarande bottnar i hos MacD blir högre säger man att dessa linjer konvergerar och hastighet i nedgången kommer att minska, eller en botten är nära och kursen kommer att vända upp.

MacD - divergenser

Olika tillämpningar med MacD
1. MacD bryter signallinjen. Vanligaste tillämpningen är att ta köpposition när MacD bryter upp över eller under signallinjen. Detta kallas för en “crossover”. Ett problem med denna metod är att det ger alldeles för många felsignaler och när en styrkan i en trend avtar/tar en paus blir det en hel del dåliga affärer.

Ett enkelt sätt att filtrera bort många felsignaler är att bara ta köppositioner när de genereras i den positiva delen av MacD (ovanför nollinjen). På motsvarande sätt skall då säljsignaler bara tas för de säljsignaler som genereras under nollinjen. Man bör använda sig av en kompletterande indikator/signal som skall korrelera med en crossover för att den skall vara tillämplig.

MacD bryter signallinjen

2. MacD bryter nollinjen. Eftersom MacD-linjen är en linje som speglar förhållandet mellan EMA-12 och EMA-26 innebär det att nollinjen bryts när det sker en crossover mellan dessa medelvärden. Nackdelen med denna signal är att den är eftersläpande och en stor del av rörelsen kan vara avklarad, men samtidigt innebär det att när nollinjen bryts är signalen konfirmerad och det blir ofta ett ökat momentum i rörelsen när detta sker. Det fungerar naturligtvis på motsvarande sätt när MacD kommer från den positiva delen, bryter nollinjen uppifrån på väg ner i den negativa delen av MacD-diagrammet. Nedgångstakten förstärks.

MacD bryter nollinjen

2. Histogrammet. Histogrammet är egentligen en indikator på indikatorn som beräknas utifrån sig själv. När MacD-linjen är ovanför signallinjen (normalt köp) och avståndet mellan dessa linjer ökar kommer staplarna i histogrammet att öka på ovansidan av nollinjen. På motsvarande sätt kommer histogrammet att bryta ner genom nollinjen samtidigt som MacD-linjen skär signallinjen uppifrån och staplarna blir längre all den stund MacD-linjen faller snabbare än signallinjen. Det som är intressant med histogrammet är att det redan innan det sker en crossover mellan MacD-linjen och signallinjen indikerar att den är på gång.

MacD - Histogrammet

När säljarna fortsätter att sälja kommer kursen till slut ner till en nivå där köparna tycker att det börjar bli billigt och säljarna tycker å sin sida att de börjar få för dåligt betalt. Köparna börjar strömma till och till slut vänder kursen uppåt och tar sig kursen förbi föregående nivå och nästa topp blir högre än föregående och nästa botten blir högre än föregående botten har vi fått en uppåtgående trend.

När det skapas allt högre toppar är det ett tecken på att köparna är rädda att missa en uppgång och de högre bottnarna innebär att säljarna ger upp allt tidigare och de som spekulerat i nedgång tvingas täcka sina positioner och det förstärker kraften i vändningarna.

När kursen vänder ner från ungefär samma pris har vi identifierat en motståndsnivå. Det är viktigt att komma ihåg att det är just en nivå, inte ett exakt tal eller pris. När vi studerar ett diagram ser vi ofta att ett stöd- eller motståndsområde punkteras när det “testas”. När vi studerar denna typ av falska utbrott kan vi med hjälp av svansarna på candlestick staplarna tydligt se att det bara är ett test. Notera i diagrammet hur väl svansarna testar av motståndsnivån, men varje dagsstängning i samband med testen är på den “säkra sidan”.

När vet man då när en stöd eller motståndsnivå bryts?
Det finns (som aldrig vid trading) något exakt svar på denna fråga. En vanlig tolkning är att en motståndsnivå är bruten när kursen stänger ovanför, på motsvarande sätt är ett stöd punkterat när kursen stänger under stödnivån, vissa menar att utbrottet skall etableras genom att minst kursstaplar efter varandra skall stänga ovanför (vid utbrott uppåt) eller under för att ett stöd skall vara punkterat och utbrottet nedåt etablerat. Det underlättar att veta att de “stora elefanterna” ofta försöker “köra sönder” stöd- och motståndsnivåer så att stoppar löser ut, för att på så sätt få möjlighet att köpa eller sälja till ett bättre pris. Tänk därför hellre på stöd- och motståndsnivåer som “zoner” och det som sker vid gränserna som “brus”.

Stöd blir motstånd och vice versa
1. När kursen bryter upp genom en motståndsnivå kommer detta motstånd att bli ett sekundärt stöd. På motsvarande sätt kommer ett stöd som bryts att bli ett sekundärt motstånd.
2. Ju fler gånger ett stöd- eller motstånd står emot genombrottsförsök, dest starkare anses denna nivån vara.

Fibonacci som stöd- och motståndsnivåer
De flesta har väl hört talas om Fibonaccis talserie, men få vet att den kom till som en slump av matematikern Leonard Fibonacci. Hans uppdrag var att räkna ut hur många kaniner det blev om de förökade sig i maximal takt. Serien är uppbyggd genom att addera ett innevarande tal med föregående typ: 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55, 89 osv. När man kommer upp en bit i talserien och dividerar innevarande tal med det nya går kvoten mot 0,618 och tar man det nya talet och dividerar det med föregående går kvoten mot 1,618. Hoppar man över en siffra och dividerar 34 med 89 går kvoten mot 0,382. Resultaten kallas ofta för det gyllene snittet och det mesta i naturen följer detta mönster. Vill du veta mer om denna talserie kan du med fördel Googla och läsa mer, men här kommer jag bara att uppehålla mig kring de nivåer som talserien ger oss när vi trejdar.

Fördelen med Fibonacci-nivåer är att de fungerar väldigt väl som stöd och motståndsnivåer. De flesta analysprogram kan rita ut nivåerna direkt i diagrammet. Tack vare att så många trejders och automathandelsalgoritmer använder dessa nivåer blir de “självuppfyllande” och fungerar fantastiskt bra.

Fibonacci fungerar utmärkt för att i förväg veta vid vilken nivå det kan vara klokt att ta hem en vinst. Det enda du behöver veta för att få programmet att rita ut stöd- och motståndsnivåer är högsta- eller lägstanivån. För att en nivå skall vara att betrakta som en högstanivå skall det vara minst två toppar på lägre nivå än den topp man ritar och man utgår ifrån. På motsvarande sätt definieras en lägsta nivå som man får utgå ifrån som korrekt om det är minst två högre bottnar över denna.

Med fördel används Fibonaccivärden i kombination med ett glidande medelvärde vid swing- och longtrading, lämpligtvis MA-100 för att definiera trenden. Position tas med fördel när kursen vänder upp från en fib-nivå, se pilarna i diagrammet med en initial stopp precis under fib-nivån. När kursen vänder ner vid nästa nivå kliver man med fördel av.

En mycket vanlig metod för att hitta stöd- och motståndsnivåer är att använda sig av så kallade pivotpunkter. Pivotpunkter används med fördel vid en kortare tidshorisont och för att identifiera små rörelser. Pivotpunkter används med fördel både för att trada på brakeout från dessa nivåer, men lämpar sig utmärkt för att fånga små trejdingintervall vid ex.vis forexhandel.

Det finns flera olika formler att använda för att beräkna pivotpunkter. Jag använder mig av denna formel:
PP = (H + L + C) / 3
M1 = 2 * PP – L
S1 = 2 * PP – H
M2 = PP + RANGE
S2 = PP  – RANGE

PP = Pivotpunkt, H = Högsta kurs, L = Lägsta kurs, M1 = Första motståndsnivån, M2 = Motståndsnivå 2, S1 = Första stödnivå, S2 = Stödnivå 2 och RANGE = H – L

Genom att ange dessa värden antingen inom dagen eller vid swingtrading genom att ange ovanstående värden räkna ut vilka nivåer som är lämpliga att trada efter dagen efter.

Som tydligt visas i bilden ovan till höger har dessa värden förts in för en kursstapel i ett entimmarsdiagram för EURUSD och som man tydligt ser sker den största delen av rörelsen mellan Pivotpunkten och det första stöd- eller motståndsområdet. I en kommande artikel kommer jag att gå igenom olika strategier för att trejda med hjälp av pivotpunkter.

Trendlinjer är nog det mest använda begreppet inom teknisk analys, förmodligen är de mest underskattade. Om en trendlinjen ritas på rätt sätt visar de trender och trendbrott lika bra som vilken annan analysmetod som helst. Tyvärr är det många traders som inte ritar linjerna korrekt efter det diagrammen visar, utan försöker anpassa trendlinjerna till diagrammen.

I sin enklaste form ritas en uppåtgående trendlinje genom att förbinda de stigande bottnarn i diagrammet. En fallande trend ritas genom att förbinda de fallande topparna.

När man skall identifiera en trendkanal utgår man från en trendlinje, vid en stigande trend placeras en parallell linje som förbinder topparna i den stigande kanalen. Vid en fallande trend placeras en parallell linjen som förbinder bottnarna. I en trend tenderar kursen att jämviktspendla mellan golvet och taket i en kanal. Vid något längre rörelser kan man med fördel placera en linje mitt emellan begränsningslinjerna, denna kommer då att fungera som en jämviktslinje. I kombination med en kortare momentumindikator utgör detta en bra tradingmetod i trendande marknader.

Ett Gap bildas när dagens stapel inte når ner/upp till, eller överlappar, föregående stapel.

Ett hål i raden av staplar med andra ord. Det är först efter dagens aktiehandel har avslutats som vi kan fastställa att ett gap har inträffat i våra kursdiagram. Ofta kan en dag börja med högre eller lägre kurs än föregående dags högsta/lägsta kurs. Det är alltså inte ett gap. Skillnaden kan nämligen lätt fyllas igen under dagen av högre eller lägre kurser.

I intraday diagram gäller att det skall vara minst tre staplar innan ett gap kan fastställas. Om man har minut tick så är det först när den tredje minutens stapel har påbörjats som man kan fastställa ett gap mellan de två förra. Samma sak gäller för sekund, kvarts, timmesstaplar osv.

Det finns tre generella typer av gap:

• Utbrottsgap
• Fortsättningsgap
• Utmattningsgap

Utbrottsgap

Utbrottsgap bildas vanligen efter att en aktie har befunnit sig i en sidledes trend. Utbrottsgapet anses vara en av de mest pålitliga köpsignalerna när kursen hoppar ur en konsolideringsfas med kraftig volym.

Vanligtvis fortsätter kursen att stiga efter gapet, eftersom köptrycket är starkt. Om kursen mot förmodan skulle falla tillbaka och stänga under utbrottshoppet signalerar detta ett svagt köptryck.

Fortsättningsgap

Fortsättningsgap: Efter det att en trend har påbörjats med ett kraftigt köp- eller säljtryck bildas den andra formen av kursgap. Detta kan ske en bit in i trenden och är en sorts fortsättning på utbrottsgapet, vilket signalerar en god köpdominans bland placerarna.

Vid en eventuell tillbakagång kan fortsättningsgapen agera som stödnivåer i stigande trenden och vice versa i fallande trend som motståndsnivå. En stängning under kursgapet signalerar försvagning i den stigande trenden.

Utmattningsgap

Utmattningsgap: Vid eller nära slutet av en pågående trend brukar utmattningsgap bildas. Det är en första signal om att trenden håller på att dö ut. Vad som händer är att kursgapet täpps igen efter bara några dagar eller, i värsta fall redan dagen efter att det bildats.

Utbrott från rektanglar kan ske antingen i trendriktningen eller i motsatt riktning. Dessa formationer kan därmed signalera trendreversering i några tillfällen och fortsättning av trenden i andra.

Rektangeln kan uppträda i både i topp och botten av trenden. Generellt kan det sägas att ju längre rektangeln utvecklar sig, ju kraftigare kommer kursutvecklingen vara efter ett utbrott. Kursmålets minimum är det samma som rektangeln höjd.

För att få en korrekt indikation på en trendvändning, skall utbrottet ske under kraftigt ökad omsättning. Kursutvecklingen bör vara av en större rörelse på minst 3 % och gärna bekräftad med en rekyl tillbaka till utbrottslinjen. En annan indikation är att den sista kursutvecklingen före utbrottet inte når helt till den motsatta linjen. Rektanglar uppträder oftare som vändningssignal i botten av en trend än i toppen.

Om det konstateras ett falsk brott i en rektangel, ser man ofta en mycket kraftig kursutveckling i motsatt riktning och med stor omsättning. Falska brott förekommer emellertid inte så ofta i rektanglar som i dubbeltoppar och dubbelbotten formationer. Ett varsle är att mittlinjen i rektanglar överskrids. Därför behöver man inte i detta tillfället alltid vänta på det slutgiltiga utbrottet ut från rektangeln.

Emellertid bör vi vara lite försiktiga med uttrycket falsk utbrott i samband med rektanglar, då dessa kan vara både fortsättningsindikatorer och vändningsindikatorer. Därför måste vi på förhand ha en rimligt klar aning om var i trenden vi befinner oss.

Rektangelformationer behöver inte nödvändigtvis vara vågräta eller ha parallella stöd- och motståndslinjer för at kunna definieras som en rektangel. Den kan vara rombformad, eller den kan likna början av en triangel. Alla kursutvecklingar behöver inte heller att gå helt ut till stöd- och motståndslinjerna.

Eftersom en rektangel kan ses som en konsolideringsfas så bör kursen fortsätta i samma riktning som den tidigare trenden, och den brukar ge relativt säkra signaler. I en uppåtgående marknad där basen utgör en stödnivå så är det många köpare som förnyar sina innehav eller många som håller på att gå in i aktien, samtidigt som många ligger och väntar på att gå ur sina innehav. Detta betyder att om en utbrytning sker på undersidan kommer ett snabbt fall under stor volym att inträffa, där en mängd aktörer paniksäljer.

Symetrisk triangel

Triangelmönster är inte särskilt pålitliga som topp- eller bottenindikator. Trianglar är de svåraste att använda för att förutse den framtida kursutvecklingen ifrån. Man måste därför vara uppmärksam på var i trenden man befinner sig, och över hur lång till mönstret har utvecklat sig. Utbrottet bestäms också här vid en 3 % kursutveckling efter brottet, samt vid en stigande omsättningsvolym. Det intressanta vid trianglar är att de ofta ger kraftiga kursutvecklingar när de bryts.

Symmetriska trianglar kan karakteriseras som områden av obeslutsamhet. Marknaden stannar upp och den fortsatta riktningen ifrågasätts. Här är krafterna ”tillgång och efterfrågan” nästan lika starka.

Försök att driva upp kursen möts av snabbt säljare medan rekylerna ses som rena rean av köparna. Varje ny topp och högre botten blir grundare än den tidigare så att en sidledes triangel bildas

Noteras kan att volymen har en tendens att minska under denna period. Slutligen möts obeslutsamheten av resolut beslutsamhet och kursen formligen exploderar ut ur formationen. Ofta under stor volym.

En symmetrisk triangel där kursen bildar en allt mindre spridning för att till slut bryta upp eller ner.

Omvänd triangel

De omvända trianglarna kallas oftare för expanderande formationer, det vill säga formationer bestående av en period toppar och bottnar med stadigt större avstånd mellan topp och botten. Några gånger uppträder de som rätvinkliga, andra gången som symmetriska.

De rätvinkliga är de mest pålitliga och de bästa att rita utbrottspunkten på. Brottet ligger här vid skärningspunkten på den vågräta linjen. Bekräftelsen kommer vid 3 % överskridande och vid stigande omsättningsvolym. För symmetriska omvända trianglar, är det svårt att bestämma hur utbrottet kommer att inträffa. Vi kan självklart förlänga linjerna tills de slutligen skär varandra, men detta kommer vid flera tillfällen betyda att vi mister en ganska stor del av kursutvecklingen. Mönstret är ett typiska toppmönster och ses sällan i botten.

Omvänd symmetrisk triangel. Här är det ofta svårt att definiera brott på formationen. Vanligtvis ser inte mönstret full så perfekt ut.

Fortsättningsmönster av triangeltypen kan bestå av symmetriska trianglar eller rätvinkliga trianglar där den ena linjen är vågrät.

De symmetriska trianglarna är de svåraste att ha och göra med. Det finns inte något i själva mönstret som säger något om den framtida utbrottsriktningen. Genom att betrakta trendförloppen och sammanföra detta med andra indikatorer som till exempel RSI, kan vi likaväl få hjälp till att bestämma om trenden är i färd med att avslutas eller inte. Det är dessutom en tumregel att utbrott från trianglar och rektanglar vanligtvis sker i trendriktningen.

Rätvinkliga trianglar kan emellertid också vara lömska. En formation som i första hand gärna blir definierad som en rätvinklig triangel i utbrott, kan i stället utveckla sig till en rektangel. Men vid sådana tillfället kan vi fortsätta att vänta på utbrottet i samma riktning.

Omsättningen i en triangel bör falla efter hand som formationen utvecklar sig. Utbrotten bör komma omkring 50-66% ut mot spetsen till den kilen vi kan rita ut. Starten räknas från den första beröringspunkten. Utbrotten från trianglar är ofta ganska kraftiga. Rörelsens dynamik kan jämföras med kraften i en hoprullad stålfjäder som plötsligt släpps fri. Utbrotten bor bekräftas av en stigande omsättning och en 3 %:ig stigning från utbrottspunkten.

Här är det ofta svårt att definiera brott på formationen. Vanligtvis ser inte mönstret full så perfekt ut.

Rätvinklig triangel

Det är lite lättare att förhålla sig till rätvinkliga trianglar. Nedan ser vi en stigande rätvinklig triangel med ett relativt starkt motstånd vid den vågräta linjen. Det ska därför mer till för att bryta linjen, men när det till sist sker, blir det ofta starka reaktioner i form av köp och kursen rör sig fort i utbrottsriktningen. Men rätvinkliga trianglar kan också vara lugna och utveckla sig till rektanglar. Risken för detta ligger i att man för tidigt felaktigt uppfattar kursutvecklingen som ett utbrott.

Vid utbrott ur en triangel är det vanligt att kursen gör ett återslag ner mot taket som nu har övergått från att vara ett motstånd till att istället bli en stödnivå.

En stigande rätvinklig triangel. Det är en tydlig köpsignal om kursen bryter igenom motståndslinjen.

Sjunkande rätvinkliga trianglar följer samma resonemang, fast omvänt. Motståndslinjen är fallande, medan stödlinjen är horisontell. Säljarna trycker på och får allt mer lägre kurser till motståndslinjen definitivt bryts. När så sker är det en pålitlig säljsignal.

En sjunkande rätvinklig triangel som följer samma resonemang och en en stark säljsignal.

Det finns två sorters kilar. I den uppåtgående kilen lutar båda sidorna, (motstånds- och stödlinjen), uppåt från vänster till höger med den undre sidan i starkare lutning mot den övre, så att det bildas en kil som pekar uppåt.

En uppåtgående kil förklaras genom att den blir allt svagare i teknisk mening, dvs. att det finns allt fler säljare än köpare, vilket ger upphov till en stödlinje som stiger snabbare än motståndslinjen. Och som vanligt gäller omvända förhållanden för en nedåtriktad kil som därmed visar styrka hos aktien.

Nedåtriktad kil

I den nedåtriktade kilen är förhållandet omvänt, dvs. att båda sidorna lutar nedåt från vänster till höger med den övre linjen i kraftigare lutning.

Kilar beskriver ofta förändringar i sekundärtrenden och de uppåtgående kilarna förekommer ofta vid sekundära uppgångar i en fallande primärtrend. Uppbyggandet kan ta mellan 3 veckor och 3 månader och omsättningen avtar vanligtvis under formationen.

• Fallande kil: Indikerar att kursen ska uppåt.
• Stigande kil: Indikerar att kursen ska nedåt.
• Alla varianter förekommer i både upp och ned trender.

Som med andra trianglar bör volymen avta under tiden som kilen bildas för att slutligen öka igen då formationen bryts. Vid utbrottet ur en fallande kil stiger i regel inte kursen omedelbart. Men vid en stigande kil faller kursen oftast snabbt efter signalen. Vanligtvis blir kraften i utbrotten större ju längre bort från kilens fokus som utbrottet sker.

En kil tar från några veckor till några månader att bildas. Identifieras i vecko eller dagsdiagram. Volymen skall avta successivt allteftersom kilen bildas för att signalerna skall vara giltiga. Om kursen i en stigande kil bryter ur kilen nedåt med 3 %, signaleras en nedgång motsvarande stighöjden i kilen. Om kursen i en fallande kil bryter ur kilen uppåt med 3 %, signaleras en uppgång motsvarande fallhöjden i kilen.

Kanterna är antingen parallella, och därmed namnet flagga, eller lätt vinklade, och därmed namnet vimpel. I en uppåtgående trend pekar de nedåt och i en nedåtgående trend pekar de uppåt.

1. De föregås alltid av en kraftig rörelse och följs av en kraftig rörelse.
2. Mönstret går alltid mot trenden.
3. De varar sällan mer än 3 veckor i en upptrend och halva den tiden i en nedtrend.
4. De uppträder vanligen i mitten av en ”bull” eller ”bear” cykel.
5. Volymen ska helst minska under formationens bildande.

Formationerna kan ses som korta konsolideringsperioder i den underliggande trenden. Och det intressanta med dem är att de tenderar att uppkomma halvvägs utefter en betydande kursrörelse.

De förekommer oftare under uppgångar än under nedgångar och är att betrakta som mycket tillförlitliga. Omsättningen bör minska under formationen men öka åter under utbrottet. De ska bildas under en period av några dagar, högst tre veckor och sedan ge signal.

De är pålitliga signaler och förekommer huvudsakligen under den senare delen av den primära uppgångsfasen.

Nedan visas några exempel på vimplar och flaggor:

Flaggor i nedtrend

Vimpel Ratos

Dubbeltopp

Dubbeltopp är en variant av huvud och skuldra formationen, men de är enklare och bildas ofta över en kortare tid. Den perfekta dubbeltopp eller dubbelbotten formationen har samma kursnivå i bägge topparna eller bottnarna. Ofta är emellertid den andra toppen eller botten något lägre eller högre en den första.

Vi vet att omsättningen skall följa trenden, det vill säga stiga i trendriktningen och falla i korrektioner. En korrekt vändsignal från en dubbeltopp visar därför hög omsättning vid bildandet av den första toppen. Efter fallet mot botten får vi en förnyad omsättningsstigning. Denna bör vara markant svagare en vid den första toppen, och den bör avta ytterligare mot toppen. Under den nedgående utvecklingen från den andra toppen ökar omsättningen kraftigt, särskilt vid utbrottet under stödlinjen. För dubbelbotten är mönstret omvänt. Dessa har ofta svagast omsättning i den första botten. Omsättningen bör alltid öka vid brott på formationen.

Dubbeltoppar och dubbelbottnar har många hakar och förekommer inte så ofta men kan i vissa fall vara viktiga att känna till. En dubbeltopp bildas genom att kursen stiger mot en motståndslinje som testas en eller flera gånger och sedan faller mot en stödlinje under kraftigt minskad volym. Kursen stiger sedan åter mot samma motståndslinje och sedan faller den åter mot samma stödlinje och bryter denna under ökad volym.

En dubbeltopp kan ses som en ofullständigt utvecklad huvud-skuldra formation, dvs. att den högra skuldran aldrig utvecklas. Det betyder att motståndslinjen fortfarande har kraft kvar att vända kursen uppåt. Detta kan dock användas för en korttidsinvestering för snabba investerare. Formationen kan ta ett par månader och indikerar alltså ett kursfall, eller mer precist ett brott i primärtrenden, vilket kan vara viktigt att veta.

För en dubbelbotten gäller helt logiskt omvända förhållanden förutom för volymen som ska ändras efter samma mönster. Vissa begränsningar bör dock göras eftersom formationen annars allt för ofta skulle uppträda. Det är att respektive kursuppgång mellan toppar och bottnar inom formationen bör vara inemot 20% och topparna respektive bottnarna bör vara åtskilda i tid mer än en månad.

Huvud-skuldra OMXS30

• Omsättningen bör öka vid bildandet av vänster skuldra
• Omsättningen bör vara något mindre vid huvudets bildande
• Omsättningen bör vara låg vid bildandet av högra skuldran

Omvänd huvud-skuldra

Omvänd huvud-skuldra ABB

Denna formation är en stark köpsignal och omvända huvud-skuldra formationer bildas i botten av trender, och indikerar en vändning från en fallande till stigande trend. Dessa är mycket starka formationer och följs vanligtvis av en stor kursuppgång. Samtidigt är risken reducerad, i och med att det är stöd först vid halslinjen och därefter vid botten i de två skuldrorna.

Det finns två viktiga skillnader mellan omvänd huvud-skuldra och huvud-skuldra. När kursen bryter nacklinjen i en omvänd huvud-skuldra faller den ofta tillbaka till nacklinjen. Orsaken kan vara att placerare brukar vara mer försiktiga i tron på en ny uppgångsfas efter en tidigare nedgång. Efter att kursen fallit tillbaka till nacklinjen och ”testar” köparna övertygelse ökar förtroendet för ett definitivt genombrott senare.