Glidande medelvärden

Introduktion till glidande medelvärden

Medelvärden är troligen den bäst kända, mest spridda metoden att finna köpsignaler och bygga indikatorer av. Avgjort ett ”måste” i varje ”teknist’s” verktygslåda. Den vanligaste metoden är att ha 2 medelvärdes kurvor i sitt kursdiagram. En för den korta trenden och en för den lite längre. Köp och säljsignaler fås då kurvorna skär varandra.

De finns enkela, exponentiella, volymviktade och volatilitetsbaserade. Vi börjar med att studera det vanligaste och enkla eller det oviktade, och hur det kan användas. Formeln för ett 3-perioders enkelt glidande medelvärde ser ut som följer:

Ett glidande medelvärde med perioden (längden) 3 fås fram genom att man adderar de 3 första talen i serien (se medelvärde) och delar med 3: (1+4+3)/3=2.67

Nästa glidande medelvärde fås genom att man lägger till nästa tal i serien och minskar med det första (i detta fall 1): (4+3+7)/3=4.67
Fortsätt så till slutet: (8+10+9)/3=9

Resultat: 2.67, 4.67,5.33, 5, 4.33, 5, 7.67, 9

Ett glidande medelvärde med perioden (längden) 5 fås fram på samma sätt:

Första: (1+4+7+3+6)/5=4.2
Sista: (2+5+8+10+9)/5=6.8

Resultat: 3.2, 4.4, 4.6, 5.6, 6.2, 6.8

De klassiska perioderna man brukar använda är 8, 34 och 200 dagar där man anser att trenden är kort, medellång och lång sikt.

Candlestick diagrammet illustrerar en aktie med ett 10-dagars MA. Riktningen på medelvärdet avser att visa riktningen på trenden.

Det enkla glidande medelvärdet fungerar som vi ser utjämnande och pristrenden framstår på ett mer tydligare sätt genom att riktningen och lutningen på det glidande medelvärdet.

Nackdelen är emellertid uppenbar, då verktyget har eftersläpningar. Med ett kort glidande medelvärde minskar eftersläpningen, men en stor del av prisfluktuationerna kvarstår.

Det kortare 5-dagars MA, följer kursen närmare än det längre MA som är baserat på 34-dagar.

Tillämpning av glidande medelvärden

Åtskilliga förslag på hur man bäst använder glidande medelvärde har framförts. Glidande medelvärde kan användas för att ge signaler, t ex när ett kort glidande medelvärde skär ett längre, eller när priskurvan skär det glidande medelvärdet. Generellt är dessa system inte tillförlitliga utan ska även kombineras med andra verktyg.

Vad är en lämplig tidsperiod at använda? Josepg Granville kom fram till att 200-dagars MA illustrerar den långsiktiga trenden (primärtrenden) bäst, 34-dagars visar mellantrenden (sekundärtrenden) och 5-dagars visar den korta trenden (tertiärtrenden). Vad man använder är väldigt individuellt och det gäller att bestämma sig för tidsperioderna och lära sig hantera dem. Nedan följer några grundregler som Granville föreslog som används idag:

1. Om 300 dagars MA övergår till att bli horisontell efter en fallande trend, eller är stigande, och samtidigt bryts underifrån av dagskursen är det en köpsignal.

2. Om dagskursen ligger över 200-dagars MA, och faller ner mot denna utan att skära igenom, och därefter börja stiga igen är det en köpsignal.

3. Om dagskursen faller under 200-dagars MA, och denna fortfarande är stigande är det en köpsignal.

4. Om dagskursen faller mycket snabbt under en nedåtgående 200-dagars MA är en kort köpsignal upp till 200-dagars MA igen.

5. Om 20-dagars MA efter en uppåtgående trend planar ut och blir horisontell samtidigt som dagskursen skär 200-dagars MA ovanifrån, är det en säljsignal.

6. Om dagskursen skär igenom en fallande 200-dagars MA, och går upp till den utan att bryta igenom för att sedan falla tillbaka är det en säljsignal.
7. Om dagskursen går upp mycket snabbt över en stigande 200-dagars MA är detta en kort säljsignal tillbaka till 200-dagars MA igen

I candlestick diagrammet ser vi en köpsignal. Dagskursen har legat under 200-dagars MA under en lång period och testat att bryta upp utan att skära genom. När MA skär igenom kan vi tolka detta som en köpsignal.

En vanlig strategi är att hitta köp- och sälj signaler där medelvärden skär varandra. När man spekulerar kortsiktigt är det vanligt att använda sig av en kombination på 10- och 50- dagars MA för att få signaler som syftar till att fånga den tertiära trenden.

Denna strategi kan dock ge många falska signaler om aktien konsoliderar. Ett sätt att öka träffsäkerheten är att låta priskurvan skära MA, sedan invänta ett tillbakafall mot MA och köpa aktien om den åter vänder uppåt. Är vi mer intresserade av den sekundära trenden är kombinationen 10- och 20- dagars glidande medelvärde ett alternativ.

I diagrammet ovan har vi lagt in ett kortare medelvärde i samma diagram ser vi att de kortare 20-dagars MA skär 200 dagar exakt där vi tidigare våran tidigare köpsignal. Vi ser även ett tillbaka fall. Denna köpsignal tolkas som mer pålitlig.

I diagrammet ovan ser vi hur vi använder MA som stöd. Vi köper när priskurvan skär 10-dagars MA. Denna strategi kan dock ge många falska signaler om aktien konsoliderar. Ett sätt att öka träffsäkerheten är att låta priskurvan skära MA, sedan invänta ett tillbakafall mot MA och köpa aktien om den åter vänder uppåt.

Olika typer av MA

Viktat glidande medelvärde

Detta MA används för att försöka komma undan den eftersläpning som finns inbyggt i MA-kurvor. Större vikt kan t ex läggas vid de senare värdena och mindra på de som ligger längre bak i tiden. Viktning kan ske i princip hur som helst, beroende på vilken tyngd man vill lägga på de olika perioderna. Vid tolkning av viktat MA är det ingen skillnad mot enkelt MA.

För att beskriva kalkyleringen betraktar vi ett 5-dagars vägt glidande medelvärde. Här multiplicerar man det första värdet med 1, det andra med 2, det tredje med 3, det fjärde med 4 och det femte med 5. Därefter adderas resultaten, och summan divideras slutligen med summan av faktorerna, dvs. 1+2+3+4+5=15. På detta sätt beräknas värdet av det vägda glidande medelvärdet för varje dag och förs in i kursgrafen som för ett vanligt glidande medelvärde.

Exponentiellt glidande medelvärde

Detta medelvärde förekommer ofta i tekniska analys system idag. Förkortas vanligen EMA (från engelskans Exponentiell Moving Average).

Vad man gör är att man lägger till en procentuell andel av dagens sista betalkurs till gårdagens exponentiella glidande medelvärde. För att, till exempel, kalkylera ett 9-dagars exponentiellt glidande medelvärde multiplicerar man dagens betalkurs med 20% och adderar detta med gårdagens exponentiella glidande medelvärde multiplicerat med 80%, (100%-20%=80%).

Procentsatsen som används är egentligen ett bråk som beräknas genom: 2/(medelvärdets tidsperiod+1). I det här fallet 2/(9+1)=0,2=20%.

Där EGMn är det exponentiella glidande medelvärdet för dagen n,

och Pn är priset vid dagen n.

Matematiken bakom detta gör att en specifik dags betalkurs vikt i medelvärdet kommer att minska i och med att nya betalkurser adderas till medelvärdet, eller i och med att medelvärdet ”glider med tiden”. På samma sätt kommer betalkursens vikt i en specifik dags exponentiella glidande medelvärde minska ju äldre betalkursen är.

Till skillnad från ett vägt glidande medelvärde kommer all historisk data att väga in i ett exponentiellt glidande medelvärde. Vilken tidsperiod som väljs kommer endast att avgöra hur snabbt denna vikt kommer att avta.

I datorprogram för teknisk analys som ofta finns hos mäklarnas handels applikationer kan olika typer av glidande medelvärden beräknas automatiskt och ni behöver inte fundera över den matematiska formeln.

Volymviktade glidande medelvärden

Detta används däremot inte så ofta, trots att grundtanken bakom är logisk. Generellt gäller att större vikt läggs vid dagar då volymen är relativt större än en dag som väljs som jämförelsedag. Volymreglerna i allmänhet beskrivs mer under avsnittet Volym. Det volymviktade glidande medelvärdet beräknas genom att först välja en tidsperiod och för den tidsperioden vikta de ingående perioderna efter periodernas volym.

En volymbaserad indikator bör man använda och volymviktade glidande medelvärden kan vara ett alternativ, men som sagt – Det används ganska sällan.