Electrolux kom igår med en rapport där resultatet var som förväntat. Däremot uttryckte sig vd Keith McLoughlin oväntat positivt om framtiden. Utdelningen i aktien förelås desutom bli oförändrad på 6,5 kr per aktie vilket kan ses som ett utslag av bolagets optimism inför framtiden. Analytikernas förväntning var nämligen istället en sänkning av utdelningen.

Electrolux B har också gått starkt de senaste dagarna och årets uppgång för aktien är nu hela 22%, beräknat på kursen i skrivande stund 134,3 kr.

Den långa trenden för Electolux B, definierat som lutningen på 200 dagars medeltalskurvan, är fortfarande nedåtriktad. Den kortsiktiga trenden vände dock uppåt redan i november. Stochastic-indikatorn är på en hög nivå och visar alltså att aktien är överköpt. Aktien kan dock fortsätta vara överköpt en längre tid i en starkt trendande marknad.

Electrolux B har fått ett flertal köpsignaler den senaste månaden. Senast var det när aktien gick över motståndet vid 129 kr. Aktien ser nu ut att ha goda möjligheter att komma upp i 143-158 kr intervallet, vilket också blir vårt målområde för denna uppgång. Skulle aktien även gå över motståndet vid 158 kr är nästa viktiga motståndsnivå vid 169 kr. Vi vågar emellertid inte spänna bågen så hårt i detta läget.

Skulle Electrolux B rekylera ner mot stödnivåerna kring 124 kr eller ca 129 kr kan detta utnyttjas till att köpa aktien. Vi har sedan även en stödnivå vid ca 120 kr och ca 107,5 kr, men så långt ner borde inte rekyler komma i denna marknadsfas.

I vårt huvudscenario över börsen ser vi att en klar risk att börsen generellt toppar av inom den närmaste månaden. Skulle så ske är risken uppenbar att Electrolux dras med i en sådan utveckling. Dessförinnan ser dock aktien ut att hinna komma upp till vårt målområde vid 143-158 kr.

En strategi skulle därför kunna vara att köpa Electrolux B på rekyler ner mot 129-130 kr. Köp relativt små positioner då den långa trenden fortfarande är nedåtriktad. Sikta på 143-158 kr. Stop loss om aktien stänger i 123 kr eller lägre. Flytta upp stop lossen allteftersom aktien går upp.

Electrolux B (Dagsdiagram)

*CitiFirst samarbetar med Tradingportalen vid marknadsföring av CitiFirsts produkter.

I dag kl 14.30 redovisas arbetslöshetssiffrorna för januari, vilka brukar röra marknaden. Antalet sysselsatta väntas ha ökat med 140.000.

Under morgonen redovisades Kinas inköpschefsindex för tjänstesektorn, som sjönk till 52,9 i januari, jämfört med 56,0 föregående månad. Asienbörserna visar en blandad utveckling med relativt små förändringar på fredagen.

Aktiemarknaden

Marknaden fokuserade alltså på fundamenta och tog pulsen på bolagssiffrorna  på torsdagen. Electrolux klarade sig bäst av de rapporterade bolagen och har nu etablerat sig ovanför MA-200 som används som trendindikator för det längre perspektivet.

Januari var en mycket stark börsmånad med en uppgång på cirka 6 procent. Mycket av förklaringen står att finna i en ökad riskaptit i kölvattnet av ECB:s stödmekanism som presenterades i mitten av december.

Räntorna i södra Europa eskalerade i veckan och vi har ännu inte fått några konkreta lösningar på problemen. Europas finansministrar förbereder sig för helgens skuldförhandlingar och marknaden har höga förväntningar.

OMXS30 och E-mini S&P 500 termin

Råvaror

På råvarumarknaden fortsätter ädelmetallerna öka under fredagsmorgonen. Vi är fortsatt positiva till prisutvecklingen, men ligger man inte i köpa positioner bör man invänta en rekyl för att komma in i den stigande kortsiktiga trenden till ett bättre pris.

Brentoljan har utvecklats i sidledes sedan andra halvan av 2011. De amerikanska lagren av råolja steg mer än förväntat under förra veckan, enligt statistik från DOE, på onsdagen. Priset har således ökat i veckan och vi ser ett test av 115 dollar per fat sannolikt inom den närmsta tiden.

Guld, Silver och Brentolja

Börsen idag

Rapporter 

• Volvo (kl 7.30)
• Bilia (kl 12.30)

Statistik

• Kina: tjänste-PMI januari kl 2.00
• EMU: detaljhandel december kl 11.00
• USA: sysselsättning januari kl 14.30
• USA: ISM inköpschefsindex tjänstesektorn januari, USA: industriorder december kl 16.00

Teknisk analys OMXS30

OMXS30-index var upp 0,1 procent till noteringen 1 066. Omsättningen var 28 procent högre än snittet för de senaste 3 månaderna.

Korta perspektivet: Efter onsdagens kraftiga uppgång och stängning ovanför bevakningsnivån 1 050, bildades en lite doji-stapel under torsdagen, vilken tydligt visar på obeslutsamheten bland investerarkollektivet.

Den korta trenden är fortsatt positiv och köp kan göras vid nedrekyler, exempel vid korrigering ner mot utbrottsnivån 1 050. Närmaste motstånd på uppsidan utgörs av 1077 som sammanfaller med en toppnotering 4 april 2006 och den 26 april 2010.

Långa perspektivet: Studerar man den långsiktiga utvecklingen i månadsdiagrammet så ser man att indexet ligger i en stor triangelliknande konsolideringsformation som sträcker sig över tio år tillbaka. Vi har under denna tid fått lägre toppar och högre bottnar.

Motståndslinjen i denna formation ligger kring ca 1200 och stödlinjen ligger på ca 650. Vi har också ritat in en motståndslinje som sammanbinder toppen 2007 och toppen 2011. Den motståndslinjen ligger för närvarande kring 1 140-1 150. Det är också kring dessa nivåer, 1 100-1 140, vårt målområde för OMXS30 ligger enligt vårt huvudscenario.

Vill du få morgonrapporten till din e-post varje morgon? Klicka här!

SEB A drabbades förra året av den internationella bankfrossan och gick ned med 29%. I år har utvecklingen varit bättre för bankerna och SEB A är också upp med 13%, beräknat på kursen i skrivande stund 45,22 kr.

Det är framförallt ECB likvidisering av bankerna via sina generösa superrepor som förbättrat läget för europas banker. En del av denna störtflod av pengar, nära 500 miljarder euro bara i december, har också spillt över på världens börser som senaste månaden har haft en väldigt stark utveckling.

I vårt huvudscenario för börsen räknar vi med att denna uppgång får sin topp inom den närmaste månaden. I och med att kraften i uppgången är så stark så kan dock många aktier hinna gå en hel del under den tiden. SEB A står nu vid en starkt teknisk motståndsnivå och ett vägval. Vilken väg ska aktien välja? Vi bedömmer att aktien har goda möjligheter att fortsätta sin väg uppåt.

I vår analys av SEB A den 18 september förra året rekommenderade vi att man skulle gå ur eventuella blankningar i aktien. Aktien såg då nämligen ut att kunna gå upp till minst 43-45 kr.

SEB A har nu gått upp till 45 kr där aktien har ett starkt motstånds område. Aktien har här både en nedåtgående trendlinje som kommer ända från år 2007 (se månadsdiagrammet) samt en horisontell motståndsnivå. Om, eller snarare när, aktien bryter över 45 så siktar vi på att aktien först och främst ska kunna gå upp till ca 50-52,5 kr. Passerar SEB A även detta område så siktar vi på motsåndsnivåerna kring 60-62 kr.

SEB A (Månadsdiagram)

Den långa trenden, definierat som lutningen på 200 dagars medeltalskurvan, är fortfarande nedåtriktad även om den korta trenden sedan i december pekar uppåt.

Stochastic-indikatorn är på höga nivåer och visar att aktien är överköpt. I en stark trend kan dock en aktien fortsätta att vara överköpt en längre tid, så vi bedömmer att SEB A har goda möjligheter att i närtid gå över motståndet vid ca 45.

Ett strategiförslag är att köpa SEB A om aktien stänger över motståndet vid ca 45 kr. Köp en relativt begränsad aktiepost då den långa trenden fortfarande är nedåtriktad. Sikta på 50-52 kr i första hand och 60-62 kr i andra hand. Stop loss om aktien stänger under 41,5 kr. Flytta upp stop lossen allteftersom aktien går upp.

SEB A (Dagsdiagram)

*CitiFirst samarbetar med Tradingportalen vid marknadsföring av CitiFirsts produkter.

The Fibonacci sequence is vital to Elliott wave analysis — as a matter of fact, R.N. Elliott wrote that the Fibonacci sequence provides the mathematical basis of the Wave Principle. Once you understand the Fibonacci sequence, it’s easy to apply it to the markets you trade.

The following excerpt is from a new eBook from Elliott Wave International Senior Tutorial Instructor Wayne Gorman: How You Can Use Fibonacci to Improve Your Trading. Wayne explains how the Fibonacci sequence is derived and how it can be used to understand market behavior.

Learn how you can download the entire 14-page eBook below.

The Golden Ratio and the Golden Spiral

Fibonacci numbers

Let’s start with a refresher on Fibonacci numbers. If we start at 0 and then go to the next whole integer number, which is 1, and add 0 to 1, that gives us the second 1. If we then take that number 1 and add it again to the previous number, which is of course 1, we have 1 plus 1 equals 2. If we add 2 to its previous number of 1, then 1 plus 2 gives us 3, and so on. 2 plus 3 gives us 5, and we can do this all the way to infinity. This series of numbers, and the way we arrive at these numbers, is called the Fibonacci sequence. We refer to a series of numbers derived this way as Fibonacci numbers.

We can go back to the beginning and divide one number by its adjacent number — so 1.1 is 1.0, 1.2 is .5, 2.3 is .667, and so on. If we keep doing that all the way to infinity, that ratio approaches the number .618. This is called the Golden Ratio, represented by the Greek letter phi (pronounced ”fie”). It is an irrational number, which means that it cannot be represented by a fraction of whole integers. The inverse of .618 is 1.618. So, in other words, if we carry the series forward and take the inverse of each of these numbers, that ratio also approaches 1.618. The Golden Ratio, .618, is the only number that will also be equal to its inverse when added to 1. So, in other words, 1 plus .618 is 1.618, and the inverse of .618 is also 1.618.

Golden Spiral

This is a diagram of the Golden Spiral. The Golden Spiral is a type of logarithmic spiral that is made up of a number of Fibonacci relationships, or more specifically, a number of Golden Ratios. For example, if we take a specific arc and divide it by its diameter, that will also give us the Golden Ratio 1.618. We can take, for example, arc WY and divide it by its diameter of WY. That produces the multiple 1.618. Certain arcs are also related by the ratio of 1.618. If we take the arc XY and divide that by arc WX, we get 1.618. If we take radius 1 (r1), compare it with the next radius of an arc thats at a 90 angle with r1, which is r2, and divide r2 by r1, we also get 1.618.

Fibonacci-Based Behavior in Financial Markets

We can visualize that the stock market or financial markets are actually spiraling outward in a sense. This is a diagram of the stock market whereby the top of each successive wave of higher degree (in terms of the Wave Principle) becomes the touch point of an exponential expansion or logarithmic spiral. We can actually visualize the market in this sense, and we will see later on, in terms of Fibonacci ratios and multiples, how this unfolds.

Wave Principle

This is a diagram of the Elliott wave pattern. It is a typical diagram showing us the higher degree in Roman numerals with wave I up (motive) and wave II down (corrective). One of the connections to Fibonacci ratios and numbers is that with Elliott wave, if we look at how many waves there are within each wave, we end up with Fibonacci numbers.

Elliott wave pattern

Learn How You Can Use Fibonacci to Improve Your TradingIf you’d like to learn more about Fibonacci and how to apply it to your trading strategy, download the entire 14-page free eBook, How You Can Use Fibonacci to Improve Your Trading.EWI Senior Tutorial Instructor Wayne Gorman explains:

• The Golden Spiral, the Golden Ratio, and the Golden Section
• How to use Fibonacci Ratios/Multiples in forecasting
• How to identify market targets and turning points in the markets you trade
• And more!

See how easy it is to use Fibonacci in your trading. Download your free eBook today >>

På statistikfronten överträffade en rad länders inköpschefsindex förväntningarna. Starka siffror från Kina, USA och från Storbritannien påverkade sentimentet positivt. De amerikanska inköpschefernas index för tillverkningsindustrin noterades till 54,1 i januari, upp från 53,1 föregående månad.

Aktiemarknaden

Aktiemarknaderna tog ett ordentligt kliv uppåt under onsdagen i Europa. Uppgång fortsatte i USA även om något mer blygsam. Onsdagens anmärkningsbart höga handelsvolym på Stockholmsbörsen bekräftar viktighetsgraden för nivån kring 1 050 punkter hos OMXS30-index.

Svenska börsen har nu passerat motståndsnivån (1 150) efter en konsolidering mellan 1 020 till 1 050 under snart två veckor. Efter årets inledande uppgång är det fullt naturligt att marknaden söker vägledning från konkret ekonomiska fakta innan den på allvar etablerar sig ovanför 1 050.

OMXS30 och S&P 500

Råvaror/valutor

De flesta råvarorna backar under torsdagsmorgonen efter onsdagens uppgångar i spåret av en dollarminskning och stöd från ekonomisk statistik.

Guldet har klättrat uppåt under veckan och har varit kortsiktigt överköpt sedan några veckor tillbaka. Det är alldeles för sent att agera köpare med ett swingperspektiv på nuvarande nivåer. En rekyl bör inväntas för att få ett bättre risk-reward-förhållande. Detsamma gäller för silver.

På valutamarknaden försvagades dollarn och euron gynnades av återhämtningen i PMI. Yenen fortsatte att gå starkt till nivåer just över 76 mot dollarn, vilket bara är något svagare än i slutet av oktober då japanska myndigheter intervenerade för att försvaga yenen.

Guld, Silver och USD/SEK

Börsen idag

Rapporter (LargeCap):

• Teliasonera (kl 7.00)
• Astrazeneca (kl 8.00)
• Electrolux (kl 8.00)
• Fabege (kl 11.00-12.00)
• Holmen (runt lunch)

Statistik:

• EMU: PPI december kl 11.00
• USA: antalet nyanmälda arbetslösa, veckostatistik kl 14.30
• USA: ICSC detaljhandelsförsäljning januari

Teknisk analys OMXS30

OMXS30-index steg med hela 2,8 procent upp till noteringen 1 065. Omsättningen var den högsta sedan 30 november 2011.

I både torsdags och fredags testade och misslyckades OMXS30 med att passera 1050 punkter, men stängde alltså under onsdagen med råge ovanför bevakningsnivån.

Vi har respekt för negativ divergens i momentum och säljsignal i MacD, men den kortsiktiga trenden är fortsatt starkt positiv och inget i prisanalysen visar att den aggregerade psykologin har toppat.

Närmaste nivå på nedsidan utgörs av utbrottsnivån 1 050 och på uppsidan bevakas vårt målområde vid 1 100-1 140.

Medicinteknikbolaget Elekta har gått starkt på börsen det senaste året. Under 2011 gick aktien upp 15% istället för ner 15% som för OMXS30. Även i år har Elekta B gått bättre, upp med 8 %, beräknat på kursen i skrivande stund 321,8, jämfört med 7% för OMXS30.

Både den långa och den korta trenden för Elekta är uppåtriktade. Stochastic-indicatorn visar att aktien är överköpt, men det kan aktien fortsätta att vara ett bra tag i och med att uppåttrenden är så stark.

Elekta B har fått ett antal köpsignaler de senaste månaderna. Vi har exempelvis tidigare skrivit om köpsignalen vid 277 kr i vår Elekta analys den 10 november. Den senaste köpsignalen kom när aktien gick över högsta noteringen från år 2011 vid 317 kr.

I veckodiagrammet nedan kan man se Elekta-aktiens starka utveckling de senaste åren. Potentialen på den köpsignal vi nu fått är betydande. Vårt kortsiktiga målområde för Elekta B är vid ca 340 kr, men den långsiktiga potentialen ser ut att vara betydligt större än så.

Elekta B (Veckodiagram)

Till viss del liknar Elektas kursdiagram Getinge-aktiens som också orkat gå över sina tidigare högsta nivåer. Se vår Getinge analys den 27 januari.

Elekta B har stödnivåer kring 317 kr, ca 300 kr och 283-290 området. Eventuella nedåtriktade rekyler i aktien betraktar vi som köptillfällen. Särskilt stödnivån vid ca 300 kr, vi har bland annat en uppåtgående trendlinje som ger stöd där, borde kunna hålla för sådana rekyler. Det är först om aktien mot förmodan skulle stänga under 283 kr som vi får lite allvarligare säljsignaler.

Elekta B (Dagsdiagram)

Ett strategiförslag är därför att utnyttja eventuella rekyler ned mot stödnivåerna kring ca 317 kr eller ca 300 för köp av aktien. Sikta på minst 340 kr. Stop loss om aktien stänger under 278 kr. Flytta upp stop lossen allteftersom aktien går upp.

Sedan början av 1990-talet har en stor mängd sparprodukter introducerats, som innehåller två eller flera olika delar och som vanligtvis kallas för strukturerade produkter. Strukturerade produkter är således ett samlingsnamn för ett antal olika produkter, men men oftast avses olika former av indexobligationer, där den vanligaste är aktieindexobligationer. Som nästan alla finansiella innovationer har strukturerade produkter sitt ursprung i USA, där aktieindexobligationer introducerades redan på 1980-talet.

Den första svenska aktieindexobligationen gavs ut av Svensk Exportkredit 1991, som sålde produkten via Aros Fondkommission. Andra pionjärer var EFG Bank, Capinova och Sparbankernas bank. Kortfattat kan en indexobligation beskrivas som bestående av en obligation och en option, där avkastningens storlek beror på utvecklingen av andra tillgångars prisutveckling. Indexobligationens nominella belopp är fast och ska återbetalas vid löptidens utgång (obligationsdelen), och genom denna konstruktion får indexobligationen en begränsad förlustrisk jämfört med till exempel aktier.

Avkastningen som investeraren får på återbetalningsdagen beräknas med hänsyn till utvecklingen i ett finansiellt index eller en korg  av värdepapper, som kan bestå av aktier, obligationer, valutor eller andra tillgångar som handlas på någon finansiell marknad. Indexobligationer förekommer under många olika namn, såsom aktieindexobligationer, kreditkorgsobligationer, räntekorgsobligationer och valutakorgsobligationer, beroende på vilket underliggande tillgångsslag som avgör avkastningen.

Indexobligationer är oftast kapitalgaranterade, vilket innebär att placeraren får tillbaka hela, alternativt större delen av, det investerade beloppet – även om själva avkastningen skulle bli negativ. (Längre fram går vi igenom de olika byggstenarna i en indexobligation så att du som placerare lättare ska kunna  bedöma och analysera de olika placeringsalternativ som i det närmaste översvämmar marknaden.)

Överblick

Innan det är dags att studera beståndsdelarna i en indexobligation vill vi först ge dig lite mer inblick i strukturerade produkter, särskilt med hänsyn tagen till att många placerare under finanskrisen blivit plågsamt medvetna om att många så kallade garantiprodukter/strukturerade produkter inte alls var så riskfria som hade förespeglats.

En för många dyrköpt erfarenhet var att om utgivaren av den obligation som ingår i en strukturerad produkt går i konkurs kan hela värdet av det investerade beloppet försvinna, vilket blev fallet i samband med kollapsen för den amerikanska investmentbanken

Lehman Brothers i september 2008. Den andra dyrköpta läxan var att den bedömda kreditvärdigheten i den produkt man köpt nödvändigtvis inte behövde stämma överens med den verkliga risken.

De låga räntorna, och möjligheten att ge bostadslån till kunder med svag kreditvärdighet (så kallade högriskkunder, på engelska ”subprime”) skapade intressanta möjligheter för amerikanska finansiella institut att tjäna pengar.

Utgångspunkten var att dessa nya husägare med hänsyn tagen till fortsatt stigande bostadspriser borde klara stora lån och kraftiga räntehöjningar, vilket medförde att en mängd nya finansiella instrument skapades.

Det instrument som bidrog till att finanskrisen blev så dramatisk kallas ”collateralized debt obligations” (CDO, specialkomponerade skuldsedlar). Grunden för en CDO var en struktur i vilken bostadslån med olika nivåer av kreditvärdighet slogs samman till en enda obligation. Detta blev en attraktiv produkt med hög avkastning för investerare, eftersom kreditvärdigheten i det sammanslagna instrumentet ansågs vara högre än vad som egentligen var motiverat av summan av delarna.

Processen skedde därtill i flera led, eftersom många ville vara med och dela på kakan, och välkända kreditvärderingsföretag bidrog till det stora intresset för dessa värdepapper genom att ge dem högsta möjliga kreditbetyg.

Dessa strukturerade värdepapper såldes sedan till investerare över hela värden. Bankerna var särskilt förtjusta i konstruktionen, eftersom de inte behövde behålla lånen i sina balansräkningar, för när skulderna såldes vidare slapp de kravet på kapitaltäckning.

Konstruktionen byggde på att de amerikanska huspriserna skulle fortsätta uppåt och att husköpare med svag ekonomi efterhand skulle kunna konverteras från lågräntekunder till högräntekunder. När båda dessa förutsättningar sprack under 2007 och 2008 föll hela marknaden för CDO:er sönder, med mycket stora förluster och panik på de finansiella marknaderna som följd.

Man ska absolut inte döma ut strukturerade produkter på grund av ovanstående, utan vi vill bara visa på vikten av att man själv bildar sig en klar uppfattning om vad man investerar i, så att man i möjligaste mån kan undvika negativa överraskningar. En av de bästa utgångspunkterna man kan ha är att om avkastningen låter för bra för att vara sann finns det ofta skäl att dra öronen åt sig och vara försiktig.

En annan form av struktu-rerade produkter, som inte har något att göra med den amerikanska fastighetsmarknaden, är omvända konvertibler, som enklast kan beskrivas som ett mellanting mellan en ränte- och aktieplacering.

Den omvända konvertibeln är knuten till en eller flera underliggande aktier eller index och ger en hög fast ränta. Om de underliggande aktierna eller index utvecklas positivt åter-betalas det placerade beloppet plus den fasta avkastningen, men vid en negativ utveckling för de underliggande aktierna återfår man antingen aktier, i stället för det investerade beloppet, eller investerat belopp minskat med aktiernas procentuella nedgång. Den höga fasta kupongen får man oavsett utvecklingen av underliggande aktier, och omvända konvertibler passar främst placerare som tror på en modest uppgång på aktiemarknaden.

Hedgefondsobligationer är mycket snarlika indexobligationer, men de är kopplade till en diversifierad fond av hedgefonder, i vilken kapitalet är garanterat, med syfte att ge stabil avkastning till låg risk. Syntetisk hedgefonds-exponering är kortfattat beskrivet en kapitalgaranterad obligation, där avkastningen är knuten till en särskild hedgefondsstrategi för att ge investeraren tillgång till en avancerad placeringsstrategi till lägre kostnader än vid direktplaceringar i hedgefonder.

Livförsäkringsobligationer (mortalitetsobligationer) bygger på att kunder som tecknat en livförsäkring ser den som för dyr och därför säljer den till en mäklare som sedan säljer den vidare till exempelvis en bank. Banken samlar ihop livförsäkringarna och värdepapperiserar dem, det vill säga omvandlar dem till en obligation, som säljs till investerare.

Investerarna lockas av en stor fördel med denna typ av placering: den är frikopplad från utvecklingen på andra finansiella marknader. Människor dör oavsett om börsen går upp eller ned, och genom att investera i en obligation av denna typ gör investeraren indirekt en satsning på hur länge de personer obligationen baseras på kommer att leva. Om de som sålt vidare sin försäkring dör tidigare än förväntat faller försäkringen ut tidigare, vilket innebär att investerarna får högre avkastning på sin investering.

Intresset för mer traditionella aktie- och andra indexobligationer har också ökat dramatiskt de tio senaste åren, och under toppåret 2007 var det utestående värdet på emitterade aktieindexobligationer, det vill säga emissionsvolymen, klart över 100 miljarder kronor i Sverige. Under 2008 rasade marknaden kraftigt, till följd av den finansiella krisen, men den hämtade sig under 2009. Uppskattningsvis äger en halv miljon svenskar i dagsläget indexobligationer, och vi ska nu gå igenom de olika beståndsdelarna i denna konstruktion.

Nollkupongsobligation

Det finns i huvudsak två typer av obligationer: kupongobligationer och nollkupongsobligationer, där den förstnämnda lämnar en årlig avkastning (”kupong”).

Obligationsdelen i en indexobligation består dock alltid av en så kallad nollkupongsobligation, vilket innebär att den inte ger någon löpande avkastning (ränta). I stället handlas denna obligation till ett så kallat diskonterat värde (underkurs), och placeraren får ett förutbestämt belopp på slutdagen, det vill säga obligationens nominella belopp. Avkastningen är förutbestämd och förändras inte under löptiden. Ju högre marknadsräntan är, och ju längre löptid som obligationen har, desto mindre kostar den att köpa.

När man konstruerar en indexobligation vill man gärna att räntan ska vara hög, för de pengar som ”blir över” efter att obligationen inhandlats används nämligen till att köpa in nästa byggsten i denna strukturerade produkt, nämligen optionen. Ju fler optioner som kan köpas, desto bättre avkastning kan erbjudas och desto mer attraktiv blir produkten för de potentiella placerarna. Nuvarande låga ränta skapar således problem för utgivarna, och fantasin flödar för att lösa detta problem, vilket vi snart ska ge flera exempel på.

Efter Lehman Brothers konkurs, som innebär att många svenskar sannolikt kommer att förlora miljardbelopp, är det självklart att man med mycket stor säkerhet måste veta att utgivaren av obligationen har en säkerställd kreditvärdighet, vilket i de prospekt som numera produceras är en risk som beskrivs mycket tydligare och bättre än före finanskrisen.

Option

Den andra huvudsakliga byggstenen är optionen, och tyvärr är det inte möjligt att inom ramen för denna artikel ge en utförlig beskrivning av detta derivatinstrument. Vi kommer dock att publicera ett helt eget avsnitt om optioner och terminer senare i Investeringsskolan. En option är ett värdepapper som ger innehavaren möjligheten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en viss tillgång till ett visst pris. Den tillgång som optionen avser kallas för underliggande tillgång och kan bestå av aktier, valutor, råvaror, obligationer eller olika marknadsindex, och utvecklingen på denna underliggande tillgång styr vilken avkastning indexobligationen ger.

I Sverige handlas framför allt med fyra kategorier av optioner: standardiserade optioner via Stockholmsbörsen, OTC-optioner som är en skräddarsydd lösning mellan två parter och som inte handlas på en öppen marknad, teckningsoptioner som ges ut av företag och som avser det egna bolagets aktier och till sist warranter, som ges ut av banker och större finansinstitut och som ofta har en löptid överstigande ett år.

Vid konstruktionen av indexobligationer används nästan uteslutande skräddarsydda OTC-optioner för att utgivaren ska kunna matcha löptiden för obligationen och optionen på bästa sätt. Vissa av de svenska storbankerna upphandlar dessa optioner via anbudsförfarande, medan vissa anlitar enbart sina interna avdelningar. Diskussionen om dolda kostnader/avgifter handlar i stor utsträckning om vilket pris den enskilde placeraren får betala för optionsdelen i en indexobligation, eftersom det är svårt för en investerare att få inblick i optionens prissättning.

Uppräkningsfaktor

En viktig komponent som styr vilken avkastning en indexobligation ger är deltagandegraden, eller uppräkningsfaktorn, som utgivaren fastställer vid emissionen eftersom denna faktor anger hur stor del av avkastningen i den underliggande tillgången som placeraren får ta del av. Ju högre uppräkningsfaktorn är, desto högre blir avkastningen – under förutsättning att den underliggande tillgången utvecklas positivt.

Som vi beskrivit ovan är räntenivån och löptiden två mycket viktiga faktorer för nivån på deltagandegraden, eftersom de påverkar hur mycket kapital som kan användas till att köpa in optioner. Även den underliggande tillgångens volatilitet (svängningar) är viktiga för storleken på uppräkningsfaktorn, emedan optioner (allt annat lika) är dyrare att köpa när volatiliteten på marknaden är hög.

Överkurs

När aktieobligationer började ges ut i början av 1990-talet emitterades de alltid till det nominella beloppet, vilket innebar att det investerade beloppet alltid återbetalades fullt ut. Detta medförde att man som placerare hade en fullständig kapitalgaranti (förutsatt att utgivaren inte gick i konkurs).

Nu tillhör det nästan sällsyntheterna att en indexobligation inte ges ut med reducerad kapitalgaranti, det vill säga för att åstadkomma en mer attraktiv uppräkningsfaktor ges produkten ut med en överkurs. Om överkursen är 10 procent och det nominella beloppet är 10 000 kronor betalar man sålunda 11 000 kronor för att komma i åtnjutande av en högre uppräkningsfaktor. Men vid en ogynnsam utveckling får man då tillbaka bara 10 000 kronor och förlorar det man betalat i överkurs.

Svans

När man ska beräkna slutkursen på en indexobligation talar man ofta om hur ”svansen” beräknas. Principen heter egentligen ”asiatisk svans” och innebär att en genomsnittsberäkning kan användas för att fastställa slutkursen, vilket kan påverka avkastningen såväl positivt som -negativt. Detta innebär att exempelvis slutkursen för indexobligationen kan beräknas som ett genomsnitt av ett antal mätningar under en period i slutet av löptiden. Ett sådant förfarande skyddar från plötsliga kursfall på slutdagen men kan samtidigt minska uppgångspotentialen.

Avkastningstak och andra varianter

Ingen kan anklaga finansmarknaden för bristande kreativitet, och det låga ränteläget gör det svårt för utgivare att erbjuda indexobligationer till en bra uppräkningsfaktor.

Första sättet att hantera detta på är att förlänga löptiden på produkten, varför en löptid på fem år för närvarande har blivit nästan standard. Det andra sättet är en reducerad kapitalgaranti/överkurs, vilket i det närmaste också blivit ett standardiserat förfarande.

Dessa tillvägagångssätt är tydliga och enkla att förstå, men framväxten av strukturerade produkter har varit explosiv de senaste åren, och nu erbjuds så många skiftande villkor och konstruktioner att produktfloran nästan blivit oöverskådlig. De olika förbehållen gör att avkastningen kan skilja sig markant jämfört med den faktiska avkastningen på den underliggande marknad den är kopplad till.

Ett exempel är en indexobligation som började med en avkastning på 20 procent men där sedan varje månad med negativ utveckling räknades av från denna avkastning, varför slutresultatet blev en avkastning på 1 procent, medan det underliggande indexet under samma period steg med 35 procent. Om man som placerare inte grundligt satt sig in i villkoren kan detta utfall naturligtvis upplevas som frustrerande.

Det finns en sådan mängd olika varianter att det inte är möjligt att beskriva alla i denna artikel. Men vi vill nämna en av de allra vanligaste, nämligen avkastningstaket, som begränsar den del av marknadens uppgång som placeraren får ta del av. En vanlig utformning är att om det underliggande indexet/korgen består av till exempel tolv olika råvaror kan taket på de fyra råvaror som utvecklas bäst sättas till 50 procent oavsett faktisk utveckling. Vid en första anblick kan detta framstå som generöst, men 50 procents uppgång under fem års tid motsvarar bara något mer än en årsavkastning på 8 procent.

Konstruktionen innebär att den eventuellt negativa utvecklingen för de åtta övriga råvarorna påverkar avkastningen fullt ut, men om två eller tre råvaror skulle stiga med exempelvis 100 procent eller mer begränsas denna uppgång till 50 procent. Det behöver inte alls vara så att en produkt med denna konstruktion är oattraktiv, men man måste vara på det klara med att den avkastning man får på slutdagen mycket väl kan vara tydligt lägre än den faktiska utvecklingen för den aktuella råvarukorgen.

Slutsatser

Det är lätt att förstå varför placerare visar så stort intresse för indexobligationer, eftersom de flesta ger investeraren tillbaka hela eller större delen av det insatta kapitalet – även om utvecklingen på den underliggande tillgången som produkten är kopplad till utvecklas negativt, samtidigt som man kan delta i en eventuell kursuppgång på den aktuella marknaden. Det finns dock inga ”gratisluncher”, och det är viktigt att man är medveten om att priset för detta skydd respektive möjlighet är förhållandevis höga avgifter. Dessa kan vara såväl direkta (kurtage när du köper produkten) som indirekta, det vill säga avgifter som är inbakade i själva konstruktionen.

En indexobligation kan mycket väl vara en förnuftig investering, men det är vikigt att du tar hänsyn till följande punkter för att göra en bra affär:

Se till att du förstår produkten. Många har komplicerade upplägg, och utgivarna kan vara dåliga på att förklara hur villkoren slår vid olika utfall. Den lägre risken i en aktieindexobligation kostar i form av lägre potentiell avkastning, vilket gör att det krävs en kraftig tillväxt för ett bra slutresultat. Välj därför gärna indexobligationer med inriktning på tillväxtmarknader. Var medveten om att en löptid på fem år är en lång tidsperiod och att det kan vara svårt att sälja produkten till ett bra pris om du vill sälja den före förfallodagen.

Om du betalar överkurs får du en större del av den eventuella uppgången på den underliggande tillgången, men i gengäld ökar din risk. Jämför uppräkningsfaktorn mellan olika aktieindexobligationer, och var medveten om de avkastningstak som kan begränsa resultatet. Studera hur slutkursen beräknas, eftersom detta förfarande ofta skiljer sig åt mellan olika obligationer. Var medveten om att kurtaget med stor sannolikhet är bara en del av den verkliga kostnaden för produkten.

Till sist är det angeläget att du funderar på hur sannolikt det är att den marknad du valt verkligen sjunker i värde under indexobligationens livslängd om denna uppgår till fem år? Bestäm dig för om denna trygghet är värd priset eller om du i själva verket låser in ditt kapital – med risken att få onödigt låg avkastning.

Skriven av: C-G Gyllenram och Tony Ugrina

Den amerikanska börsen är, såsom den svenska, mitt inne i en bolagsrapportperiod. Rapporterna har ofta legat under förväntansbilden, men storbolagsindexet S&P 500 har än så länge har tagit det hela med ro. Marknaden har också påverkats av förhandlingarna kring den grekiska skuldnedskrivningen men utan att reagera särskilt mycket.

Marknadspsykologin skiljer sig alltså markant från den vi hade i höstas. Då var glaset halvtomt, nu är det istället halvfullt.

S&P 500 befinner sig i en uppåtgående trend när vi ser på de kortsiktiga rörelserna. Den långa trenden, definierat som lutningen på 200dagars medeltalskurvan har ännu inte vänt uppåt. Indexet, som förra veckan stod stilla, har i år gått upp med med 4,4% och ser också ut att vilja fortsätta sin uppåtgående kortsiktiga trend. 

 S&P 500 stängde till exempel i går en bit upp från sitt dagslägstanivå och fick då en så kallad svans i candelstickdiagrammet. Vi har haft ett antal sådana de senaste veckorna och det är tecken på att det är köparna som har övertaget i marknaden.

Stochastic-indikatorn ligger på höga nivåer och är dessutom nedåtgående, så den visar i och för sig att indexet är överköpt och att det kan vara risk för nedåtrekyler. Ett värdepapper eller ett index kan emellertid vara överköpt under en överraskande lång tid om det befinner sig i en starkt trend. Så det behöver inte betyda att indexet nu nödvändigtvis står inför en omedelbar nedgång.

Tvärtom så bedömmer vi det som att indexet har goda möjligheter att komma upp i vårt målområde kring 1 370 inom de närmaste veckorna. Eventuella rekyler i S&P 500 ser vi därför som köptillfällen.

S&P 500, som i skrivande stund ligger på 1 313, har stödområden kring 1 295-1 300 pch 1 248. Skulle S&P 500 stänga under dessa stödnivåer får vi visserligen en varningssignal om svaghet i marknaden, men det är först om indexet skulle stänga under stödnivån vid 1 200 som vi får allvarligare säljsignaler.

Vårt strategiförslag är därför som tidigare att köpa S&P 500 på de eventuella nedåtrekyler som bildas, om man nu inte redan köpt på de köpsignaler som tidigare givits. Sikta på ca 1 370. Stop loss om indexet stänger under 1 247, eller 1 295 om man vill vara mer försiktig. Flytta upp stop lossen allteftersom indexet går upp.

Skulle vi bli utstoppade siktar vi in oss på att köpa en ny position för uppgång vid stödnivåerna kring 1 200-1 220. Stop loss om indexet stänger under 1 200.

Det är också först om S&P 500, mot förmodan, skulle stänga under 1 200 som vi får några kraftiga säljsignaler. I så fall rekommenderar vi att man blankar indexet. Sikta på 1 075-1 100.

S&P 500 (Dagsdiagram)

Som lägst var indexet nere på 1 021,77 men återhämtade sig på slutet av handelsdagen. En faktor som påverkade handelsdagen var oro angående förhandlingarna om Greklands skuldavskrivning. En annan faktor var EU-toppmötet som började under måndagen.

Senare på måndagkvällen kom besked från vår statsminister Fredrik Reinfeldt att Sverige och 24 andra EU-länder gått med i finanspakten. Denna uppgörelse syftar till att ge striktare budgetregler i de länder som har euro som valuta. Storbritanien och Tjeckien avstår dock från finanspaktsuppgörelsen.

Viss tveksamhet noterades också under gårdagens börshandel som en följd av att USA:s BNP-siffra i fredags visade på att tillväxten hade ett oväntat stort inslag av lageruppbyggnad i sig.

På tisdagsmorgonen kom siffror över Japans industriproduktion som överraskade med en ökning på 4,0% jämfört med förväntade 3,0%.

På penning- och kreditmarknaden märktes i går en ökad oro kring Portugal kreditvärdighet då dess CDS-kontrakt handlades till rekordnivåer. Kommer man även för Portugal behöva en grekisk brandväggslösning? Italien lyckades igår sälja statspapper för 7,48 miljarder euro till lägre räntor än senaste gången i december. Däremot var det till högre räntenivåer än förra veckan då dess tioårsränta handlades under 6 procent. Igår emitterades italienska tioårs obligationer på 6,08%.

På bolagsfronten kan noteras att ABB köper amerikanska Thomas & Betts för 3,9 miljarder dollar. Strategiskt riktigt men inget klipp var börsens betyg. SAS meddelade att de får skriva av 1,7 miljarder på grund av Spanairs konkursansökan. SAS:s aktiekurs gick ner 4,7% till 9.05 kr.

Råvarorna handlades mestadels nedåt under måndagen framförallt som en följd av ovissheten kring EU-toppmötet och den Grekiska skuldavskrivningen. Guldet handlades ner 8 USD till 1 731 USD per uns. Brentoljan gick ner 0.32 USD till 111,14 USD och WTI föll 0,36 USD till 99,20 USD per fat olja. Nu på tisdagsmorgonen går dock både guldet oljan åter upp. Guldet är upp med ca 4 dollar till 1735 och oljan är upp med ca 0,6 dollar per fat.

Inför dagen pekar de europeiska terminerna på en öppning uppåt.

Statistik:
USA: inköpschefsindex Chicago januari kl 15.45
USA: hushållens konfidensindikator januari kl 16.00

Rapporter:
Atlas Copco (kl 12.00)

OMXS30

OMXS30 (Dagsdiagram)

OMXS30 stängde på måndagen en bit över sina dagslägsta nivåer. Indexet fick då återigen en svans på nedsidan i candelstickdiagrammet vilket visar på styrka hos köparna. 20 dagars medeltalskurvan, som för oss definierar den korta trenden, pekar fortfarande uppåt.

Indexet har det viktiga, och för många aktörer väldigt tydliga, motståndsområdet vid 1 050 strax ovanför sig. Skulle OMXS30 bryta över detta motstånd får vi en köpsignal som troligen får många placerare att agera. Indexet har då goda möjligheter att ta sig upp till vårt målområde kring 1 100-1 140.

Stochastic-indikatorn indikerar att OMXS30 är överköpt, men då indexet befinner sig i en stark trend kan fortsätta att vara överköpt under en längre tid. OMXS30 har stödnivåer som håller emot nedgångar vid ca 1 013 och ca 1 020. Den viktigaste stödnivån för oss är dock den vid 993. Så länge 993 håller ser vi alla nedåtrekyler som inköpstillfällen. Stop loss däremot om vi stänger under 992.

S&P 500

S&P 500 (Dagsdiagram)

Även det amerikanska S&P 500 indexet stängde i går en bit upp från sitt dagslägst och fick då även det en svans som styrketecken i candelstickdiagrammet. S&P 500 ser ut att fortsätta sin uppåtgående trend och vi siktar på att indexet kommer upp till förra årets toppnivåer kring 1 370.

Skulle indexet däremot mot förmodan gå under stödet vid 1 295 så får vi en säljsignal som varnar för att toppen kan vara nådd för den här gången. S&P500 har sedan en uppåtgående trendlinje vid ca 1 260 som då måste hålla för att indexet inte ska få allvarligare säljsignaler.

Indexet är överköpt, Stochastic-indikatorn är på väg ned från höga nivåer, så det kan i och för sig vara risk för nedåtrekyler. Även här gäller dock att indexet, som är i en stark trend, kan vara överköpt under en längre tid än man först tror är möjligt.

OMXS30 har den senaste veckan haft en oregelbunden tendens och gick förra veckan upp med marginella 0,8%. I skrivande stund ligger indexet på 1 023,93 vilket innebär att vi är upp 3,7% hittills i år. Vi har sedan förra veckan kommit in i en bolagsrapportperiod där vi kan få se stora kast i enskilda bolag. Än så länge har dessa rörelser inte påverkat indexet i någon större utsträckning, men det återstår att se hur det blir framöver med det.

Förra veckan kom SKF med sin rapport där konjukturbilden beskrevs överraskande positivt. Vi får i veckan se om rapporterna från andra stora verkstadsbolag såsom Atlas Copco (tisdag), Sandvik (onsdag), Electrolux (torsdag) och Volvo (fredag) bekräftar denna ljusa konjukturbild.

Den korta trenden för OMXS30 har i drygt en månad varit uppåtriktad medan den långa trenden, definierat som lutningen på 200 dagars medeltalskurvan, är fortsatt nedåtriktad.

OMXS30 ligger nu strax under ett viktigt moståndområde vid ca 1050 och slår fram och tillbaka. Skulle indexet orka bryta över 1 050 får vi enligt många en intressant köpsignal. Resultatet kan då bli att OMXS30 relativt snabbt kan komma upp till 1 100-1 140 som är vårt målområde för OMXS30 under denna uppgång.

Har vi rätt i att denna uppåtrörelse ”bara” är ett så kallat bearmarket rally, en tillfällig uppgång i en längre nedåtgående trend, kan det dock bli en relativt kort tidsperiod som vi är uppe i vårt målområde.

Stochastic-indikatorn visar att indexet är överköpt, men det kan indexet vara ett bra tag om det är inne i en stark trend. Så det behöver inte betyda att OMXS30 nu ska börja gå ner. Skulle däremot indexet nu gå ner har vi stödnivåer redan här vid ca 1 020 och ca 1 013. Den viktigaste stödnivån förnärvarande är dock den vid 993. Så länge vi är över 993 nivån ser vi varje nedåtriktad rekyl som ett köptillfälle.

Vårt strategi förslag är därför fortsatt den att, om man inte redan ligger för uppgång, så kan man använda eventuella nedåtriktade rekyler till att köpa indexet. Köp dock relativt små positioner då den långa trenden fortfarande är nedåtriktad. Sikta på en uppgång till 1 050-1 100. Stop loss om vi stänger under 992. Flytta upp stop lossen allteftersom indexet går upp.

OMXS30 (Dagsdiagram)

*CitiFirst samarbetar med Tradingportalen vid marknadsföring av CitiFirsts produkter.