Derivathandel del 1

Utbildningen presenteras i samarbete med:

Vad är blankning

I denna utbildning ska vi först gå igenom vad blankning är för något, för att sedan förklara hur det fungerar i praktiken. Utbildningen kräver inte några förkunskaper mer än grundläggande kunskaper inom aktiehandel. I de exempel som ges bortser vi från vissa mindre kostnader och intäkter, som courtage och bankränta.

Att blanka en aktie innebär att man lånar en aktie av någon och sedan säljer den. Den som har blankat en aktie hoppas att kursen ska sjunka så det blir möjligt att köpa tillbaks aktien till ett billigare pris än vad den såldes för. Sedan kan blankaren ge tillbaks aktien till ägaren och behålla skillnaden mellan försäljningkursen och återköpskursen.

Exempel på blankning

Säg att kursen för Ericsson-aktien är 25 kr och jag tror kursen kommer att sjunka den närmsta tiden. Jag lånar då 2000 stycken aktier av en aktieägare, för detta lån betalar jag en vanligtvis en ränta till långivaren. Jag säljer mina lånade aktier för 25 kr per styck, och inkasserar därmed 25*2000 = 50 000 kr. Jag sätter in de 50 000 kronorna på banken och inväntar att kursen för Ericsson-aktien ska sjunka. Exempelvis kan kursen efter tre veckor ha sjunkit till 20 kr och jag tror nu att den inte kommer sjunka mer den närmsta tiden. Jag köper då tillbaks de 2000 aktierna för 20 kr per styck, totalt kommer detta köp att kosta mig 20*2000 = 40 000 kr. Jag kan nu lämna tillbaka de 2000 aktierna till aktieägaren, så transaktionen mellan mig och honom är avslutad. Eftersom jag inkasserade 50 000 kr vi försäljningen av aktierna och bara betalade 40 000 kr vid återköpet, kommer jag att ha tjänat 50 000-40 000 = 10 000 kr, minus den eventuella ränta jag betalar för lånet.

Kursen kunde istället hade gått åt motsatt håll och stigit till 30 kr. Om jag nu tror att det kommer ligga still eller eventuellt stiga mer så kan jag köpa tillbaka de 2000 aktierna för 30*2000 = 60 000 kr och ta en förlust på 60 000-50 000 = 10 000 kr. Om jag tror att aktiekursen kommer sjunka så kan jag vänta eller eventuellt blanka fler aktier.

Klicka på bild för att förstora

Hur går lånet till?

Nu frågar sig säkert läsaren hur lånet av aktierna går till i praktiken, man vill ju knappast sitta och ringa runt till alla som äger Ericsson-aktier och fråga om de vill låna ut sina aktier. Då är det enklare att ta kontakt med sin mäklare för att se om de erbjuder blankning av aktier, de flesta som erbjuder utlåning kommer också kunna erbjuda blankning. Mäklaren kommer kräva att man som blankare har en säkerhet för aktielånet precis som det fungerar vid andra lån, vanligtvis är säkerheten 10-20% av de totala aktievärdet som man lånar. Mäklaren sköter sedan förmedlingen mellan blankaren och den som lånar ut aktier, naturligvis kommer mäklaren ta en avgift för detta precis som för alla andra tjänster. De som lånar ut sina aktier kan t.ex vara fonder, institutioner och andra långsiktiga aktieägare som inte planerar att sälja sina aktier den närmsta tiden. Genom att låna ut sina aktier kan de tjäna lite extra pengar på den ränta som de får in genom utlåningen. Som blankare får man alltså vara beredd att betala en ränta, men den ska ligga en bit under räntan för att låna pengar. När lånet är gjort kan man som blankare sälja aktierna över börsen.

Klicka på bild för att förstora

Hur tjänar jag pengar?

När blankaren sålt de aktier han har lånat hoppas han givetvis på en nedgång i aktiekursen så att han kan köpa tillbaka aktierna till ett billigare pris, för att sedan återlämna aktierna och behålla mellanskillnaden. Om aktierkursen istället stiger kommer det bli dyrare att köpa tillbaka aktierna, och blankaren kommer förlora mellanskillnaden mellan vilken kurs aktierna såldes för och till vilken kurs de köptes tillbaka. Om aktiekursen står stilla kommer man som blankare att förlora en del pengar, dels de avgifter som mäklaren tar för att genomföra transaktionen och dels den ränta man betalar för lånet av aktierna.

Varför blanka?

Blankning ger, som vi har sett, en möjlighet att tjäna pengar på aktier även när kursen sjunker. Man behöver allstå inte stå utanför och vänta bara för att man tror på en nedgång. Blankning kan också användas för att låsa in en aktievinst eller för att minska risken i sin portfölj. För att låsa in en vinst blankar du helt enkelt lika många aktier som du redan äger, på detta sätt kommer portföljen att bli neutral, d.v.s. stå still i värde. Anledningen till detta kan vara att slippa realisera en vinst vid en viss tidpunkt, men ändå vara säker på att få behålla vinsten. Minska risken i sin portfölj kan man göra genom att blanka en del av de aktier man äger. Men man kan lika gärna sälja motsvarade andel och då inte behöva betala lika höga avgifter, så även här är det endast skattemässiga skäl som gör att det kan löna sig.

Vilka är riskerna?

Att blanka en aktie blir i princip som att köpa en aktie, fast helt omvänt. Istället för att tjäna pengar på en uppgång tjänar blankaren pengar på nedgång. Eftersom en aktiekurs aldrig kan sjunka till ett värde under 0 kr, men stiga oändligt mycket kommer risken vid blankning att bli större. Vid ett aktieköp kan du inte förlora mer pengar än vad du betalt för aktierna och du kan teoretiskt sett tjäna oändligt mycket pengar. Vid blankning däremot, kan du teoretiskt sett förlora oändligt mycket pengar eftersom kursen kan fortsätta stiga hela tiden, och vinsten är begränsad till de pengar du fick in genom aktieförsäljningen. Genom åren har det också visat sig att börsen i allmänhet är stigande, vilket kan få blankning att verka mer riskfyllt. Men vi har också sett många perioder med nedgång, och bara för att börsindex som helhet går upp betyder inte att alla enskilda aktiekurser stiger, det kan finnas många enskilda aktiekurser är sjunker kraftigt under dessa perioder.

Klicka på bild för att förstora

Utnyttja relativa rörelser

Vi vet att det både under perioder av nedgång kan vara så att vissa aktier utvecklar sig sämre än andra. Det kan exempelvis vara så att en aktie inom en bransch stiger mer än en annan aktie i samma bransch. Eller kan det vara så att en aktie inom en bransch stiger mer än en aktie inom en annan bransch. Om jag som investerare har en uppfattning om att en viss aktie kommer utveckla sig bättre än en annan så kan jag tjäna pengar på detta, oavsett om aktierna stiger eller sjunker, bara de utvecklas efter min marknadstro. Givetvis kommer jag förlora pengar om det utvecklas motsatt mot min marknadstro. Hur går nu detta till? Vi förklarar med ett exempel.

Exempel på pair/spread trading

I exemplet fall tror jag att Ericssons kurs kommer gå bättre än Nokias. Jag köper då aktier i Ericsson, för exempelvis 100 000 kr. Låt oss säga att kursen för Ericssonaktier är 25 kr, jag får därmed 100000/25 = 4000 aktier i Ericsson för 100 000 kr. Samtidigt som jag köper aktierna i Ericsson blankar jag aktier för 100 000 kr i Nokia. Låt oss säga att kursen för nokiaaktien är 200 kr, jag blankar följdaktligen 100000/200 = 500 aktier i Nokia. Jag betalar 100 000 kr för mina 4000 Ericssonaktier och får in 100 000 kr genom att blanka 500 aktier i Nokia, mitt nettoutlägg blir därmed 0 kr (om vi bortser från avgifter). Hur fungerar nu denna positionen?

Jo, så länge Ericssons kurs går bättre än Nokias kommer jag tjäna pengar, om aktiekurserna sjunker tjänar jag pengar bara Ericssons kurs, procentuellt sett, sjunker mindre än i Nokias. Om kurserna stiger tjänar jag pengar bara Ericssons kurs, procentuellt sett, stiger mer än Nokias. Vi säger att jag behåller min position under 2 månader. Har Ericsson under den tiden stigit 15 % och Nokia stigit 8 % kommer jag ha tjänat 15 %, d.v.s. 100 000*0,15=15 000 kr på mina Ericssonaktier, och förlorat 8 %, d.v.s. 100 000*0,08 = 8 000 kr på de blankade Nokiaaktierna. Min vinst att bli därför 15000-8000 = 7 000 kr, eller 15 %-8 % = 7 %.

Klicka på bild för att förstora

Om Ericssons kurs istället sjunker 5 % och Nokias kurs sjunker 13 % kommer min förtjänst bli 13%-5% = 8 %, eller 100000*0,08 = 8 000 kr, eftersom jag förlorat 5 % (5000 kr) på mina Ericssonaktier men samtidigt tjänat 13 % (13 000 kr) på de blankade Nokiaaktierna.

Klicka på bild för att förstora

Om aktierna utvecklas tvärtom, d.v.s. Nokia går bättre än Ericsson så kommer jag förlora pengar motsvarade hur mycket mer Nokias kurs stiger.

Pair/Spread trading

Det som vi gav exempel på ovan brukar kallas pair trading eller spread trading eftersom jag handlar med ett par av aktier och utnyttjar hur de utvecklas sinsemellan, d.v.s. satsar på hur spreaden mellan dem utvecklar sig. Givetvis behver det inte vara aktier inom samma bransch som används. Strategin kan tillämpas med aktier ur olika sektorer. Man kan faktiskt även spela ut 2 sektorer mot varandra på följande sätt: Välj ut en eller flera aktier som du tycker är representativa för en viss sektor, t.ex. läkemedelssektorn, och köp dessa aktier för en viss summa pengar. Välj sedan ut en eller flera aktier som du tycker är representativa för en annan sektor, t.ex. banksektorn, och blanka ett antal av dessa så att du kommer upp i samma summa som du köpte för i läkemedelssektorn. Om läkemedelssektorn nu utvecklas bättre än banksektor kommer du tjäna pengar, oavsett år vilket håll kurserna rör sig.

Kan jag blanka vilka aktier som helst?

Teoretiskt sett så kan alla aktier blankas. Men i praktien är det bara i de mest omsatta aktierna som tjänsten erbjuds. Anledningen till detta är att det är i dessa aktier man hittar de flesta institutionella, och andra långsiktiga aktieägare som är villiga att låna ut aktier. Kontakta din mäklare för att få veta i vilka aktier som blankning erbjuds. Det kan också löna sig att höra med olika m&au;klare eftersom vissa kan erbjuda blankning i aktier som där andra inte erbjuder blankning.

Något som kan vara värt att notera är att aktieutdelningen fortfarande kommer tillfalla den som är ägare av aktierna, d.v.s. den som har lånat ut sina aktier. Summan motsvarade utdelning kommer då att dras från blankarens konto. Men detta ska, i teorin, jämna ut sig eftersom aktiekursen ska sjunka med en summa som motsvarar utdelningen. Vi tar ett exempel. Låt oss säga att jag blankat 2000 stycken Ericsson-aktier och det blir en aktieutdelning på 2 kr per aktie. Från mitt konto kommer det då att dras 4000 kr, som tillfaller aktieägaren. Men samtidigt skall aktiekursen p.g.a. utdelningen sjunka med 4kr per aktie så att det hela jämnar ut sig.<br /> <a

Skatteregler vid blankning

Något som också kan var värt att notera är att svenska skatteregler säger att om du blankar aktier i över ett år kommer hela aktieförsäljningssumman vid blankningstillfället att räknas som en skattepliktig kapitalvinst (reavinst). I övrigt är skattereglerna vid vinster och förluster på blankningsaffärer desamma som vid aktieaffärer.

Borde inte blankning förbjudas?

Det hörs titt som tätt röster som säger att blankning borde förbjudas eftersom det ger en möjlighet att tjäna pengar på en nedgång i ekonomin. Man ska dock komma ihåg att för att förbjuda blankning kommer man även att bli tvungen att förbjuda optionshandel, terminshandel och en del andra avtal som avhandlar framtida försäljningar. Det finns också argument som säger att blankning faktiskt driver upp aktiekurser på lång sikt eftersom det skapas ett dolt köpbehov i aktien, de som har blankat kommer förr eller senare att bli tvugna att köpa tillbaka aktierna och därigenom driva upp kursen. Något som också diskuteras är om blankning ökar eller minskar volatiliteten (rörligheten) i aktiekurserna. å ena sidan borde kursen svänga mindre p.g.a. blankning jämnar ut utbud och efterfrågan på aktier, å andra sidan kan blankningen göra så att kursen svänger mer genom att skapa ett större säljtryck i nedgång och ett större köptryck i uppgång, eftersom blankarna får bråttom att köpa tillbaka sina aktier. Vilket eller vilka av dessa argument som är riktiga kan man tvista om, förmodligen är alla rätt till viss del.

Hur går jag vidare?

Den som vill börja blanka aktier kan kontakta en mäklare och fråga om de erbjuder denna tjänst. Sedan är det bara att öppna ett konto och börja handla, kom dock ihåg att det finns risker involverade och att den potentiella förlustrisken är obegränsad. Har du frågor som rör blanknning kan du ställa dessa på vårt forum.

Vad är en termin?

Terminer är ett betydligt enklare instrument än optioner eftersom terminshandel i princip är detsamma som aktiehandel. I denna utbildning kommer vi gå igenom vad terminer är och hur handel i dessa fungerar. Vi förutsätter att läsaren har kunskaper om, och helst någon erfarenhet av, vanlig aktiehandel.

En terminsaffär är i grunden en aktieaffär där man skjutit upp både leverans och betalning. Att handla något på termin innebär att köpare och säljare kommer överens om en affär men att betalning och leverans av varan sker på ett, mellan parterna, förutbestämt framtida datum. Båda parterna tar på sig skyldigheten att verkligen genomföra transaktionen. Köparen blir skyldig att betala, och ta emot, den aktuella varan på det förutbestämda datumet. Säljaren tar i sin tur på sig skyldigheten att leverera den aktuella varan på det förutbestämda datumet.

Vad kan köpas på termin?

Det mellan parterna överenskomna avtalet kallas för ett terminskontrakt. Den vara man kommer överens om att överföra kallas för terminskontraktets underliggande. Det vanligaste vid handel på Stockholmsbörsen är att det underliggande består av aktier, på andra börser där handel sker i olika råvaror kan det exempelvis vara vete, olja eller apelsinjuice som är underliggande. Det är denna vara som säljaren i terminskontraktet är skyldig att leverera, och som köparen är skyldig att betala på slutdagen. Slutdagen eller lösendagen är det datum som själva transaktionen ska äga rum, enligt villkoren i terminskontraktet.

Standardiserade terminer

För de mest omsatta aktierna samt i OMX-index erbjuder Stockholmsbörsen handel i standardiserade terminer. Att de är standardiserade innebär att alla villkor redan är bestämda, som antalet underliggande och leveransdatum. Terminer handlas, precis som optioner, i något som kallas kontrakt, varje kontrakt har 100 enheter av den aktuella varan som underliggande. Därmed motsvarar 10 terminskontrakt i Ericsson-aktien 10*100 = 1000 stycken Ericsson-aktier. Leveransdatumet, eller slutdagen, har man satt till den tredje fredagen i slutmånaden.

”1 kontrakt = 100 underliggande aktier”
”Slutdag = 3:e fredagen i månaden”

Ofta används det oprecisa uttrycket att köpa (sälja) en termin, detta innebär att man enligt terminskontraktets villkor tar på sig rollen som köpare (säljare) av den underliggande varan. I fortsättningen kommer vi använda uttrycken köpa respektive sälja en termin när det syftas på att köpa respektive sälja det underliggande på termin. Exempel: att köpa en termin i Ericsson ska tolkas som att vi köper Ericssonaktier på termin.
”Standardisering = Alla villkor för affären är bestämda”

Snabbt exempel

Vi tar ett kort exempel så att det hela blir lite klarare. Antag att du köper en septembertermin i Ericsson. Det innebär att du förbinder dig att den tredje fredagen i september köpa 100 stycken Ericsson-aktier till ett bestämt pris. Om du sedan väntar till september får du betala det bestämda priset i utbyte mot Ericsson-aktier.

Men de flesta som handlar på termin fullföljer inte affären genom att vänta till slutdagen. Istället kan du handla på termin när du tycker att en aktie står lågt och sälja någon tid senare när den har stigit, eller sälja terminer i OMX-index när du tror att index ska sjunka. Sen köper du tillbaka en tid därefter, förhoppningsvis med vinst.

Vad bestämmer terminspriset?

Eftersom själva transaktionen inte genomförs direkt, behöver parterna varken ha pengar eller aktier när villkoren för affären fastställs, det vill säga när terminen säljs respektive köps. För köparen blir detta samma sak som att köpa en aktie för lånade pengar. Därför blir det relativt enkelt att bestämma priset för en termin, vi förklarar med ett exempel.

Exempel: Vi vill bestämma terminspriset när aktiekursen är 100 kr och terminen har slutdag ett datum precis 2 månader från nu. Antag att årsräntan är 3 %, vilket innebär en månadsränta på 3 %/12 = 0,0025 = 0,25 %. För att garanterat äga aktien om 2 månader skulle jag då kunna låna 100 kr och köpa aktien över börsen. Efter 2 månader skulle mitt lån ha medfört en räntekostnad på 2*0,0025*100 = 0,5 kr. Totalt skulle aktieköp plus ränta kosta mig 100 + 0,5 = 100,5 kr. Så 100,5 kr är precis vad jag skulle vara villig att betala för att garanterat äga aktien om 2 månader. Terminspriset för en termin i denna aktie med slutdag om 2 månader blir därför 100,5 kr. Varför blir det så?

Om terminspriset är lägre än 100,5 kr kan jag köpa terminen, blanka aktien och få in 100 kr, sätta in de 100 kr på banken. Efter 2 månader har mina 100 kr på banken växt till 100,5 kr. Enligt terminskontraktet är jag då skyldig att köpa aktien till ett lägre pris än 100,5 kr. Jag gör det och lämnar tillbaka den blankade aktien. Skillnaden mellan 100,5 kr och terminspriset blir en riskfri vinst!

Om terminspriset är högre än 100,5 kr kan jag sälja terminen, låna 100 kr och köpa aktien. Efter 2 månader kan jag enligt terminskontraktet sälja mina aktier för ett pris högre än 100,5 kr, och betala tillbaka mitt lån på 100,5 kr med ränta. Skillnaden mellan terminspriset och 100,5 kr blir en riskfri vinst!

Vi har sett exempel på arbitrageprissättning. Priset för terminen måste ligga på en viss nivå annars uppstår arbitrage. Arbitrage är ett annat ord för riskfri vinst.

Vi har sett att det inte kan finnas några förväntningar på kursändringar i terminspriset, utan det överpris som köparen betalar motsvarar bara ersättning för räntan. Det kan vara förvånande, men ett annat pris skulle leda till arbitrage (riskfri vinst).

I praktiken är det svårt att säga exakt på vilken nivå räntan ligger, dessutom är in- och utlåningsräntan inte lika stora i verkligheten. Det finns också transaktionskostnader, som courtage och andra avgifter. Därför kan terminspriset fluktuera inom ett litet intervall trots att den underliggande aktiekursen ligger still. Men avvikelserna kan inte bli speciellt stora.

Hur går det till i praktiken?

Som privatperson kan man köpa, eller sälja, terminer genom sin mäklare. Man lägger en order när man vill köpa eller sälja en aktie på termin, precis som vid aktiehandel. För visa att man kan genomföra den utlovade transaktionen krävs en säkerhet. Denna säkerhet varierar, och beror bland annat på kundens kreditvärdighet, vanligen ligger den mellan 5-20 %. Det krävs säkerhet av både köparen och säljaren, givetvis går det också bra att använda aktier som säkerhet. Efter varje börsdag genomförs en avräkning, om terminerna utvecklats till ens fördel minskar säkerhetskravet, och tvärtom.

Mest handel brukar ske i den termin som har närmast till lösen. Det finns två typer av underliggande i de standardiserade terminerna:

OMX-terminer handlas på Stockholmsbörsen i enheter om ett kontrakt åt gången. Om index står i 750 så motsvarar en termin 100*750 = 75 000 kronor, och ger 100 underliggande enheter i OMX-index. Det är alltså den minsta post du kan handla, och ger upphov till ett säkerhetskrav på 15 000 kr om vi räknar med 20 %. Det är flitig handel i OMX-terminerna, så prisbilden är oftast stabil och bra.

Aktieterminer handlas i enheter om tio terminer åt gången, motsvarande 1000 aktier. Det går att köpa enstaka terminskontrakt, men det medför en risk för dåliga kurser, ungefär som när du köper färre än en börspost aktier. Ibland kan det också vara lite tunn handel i aktieterminerna, och då blir priserna lite ostabila och spreaden (skillnaden mellan köp- och säljkurs) ökar.

Terminen fungerar som vilken aktie som helst. Det finns inga ”köpterminer” eller ”säljterminer”, som med optioner. En annan skillnad mot optioner, vars priser ibland kan vara svårt att bedöma, är att terminer är linjära. Det betyder att stiger aktien eller indexet, så stiger terminen lika mycket och tvärtom. Det är aktierna på A-listans 30 mest omsatta det finns terminer i.

Hur går man ur positioner?

Nu kanske läsaren frågar sig hur man kommer ur en terminsposition. Om jag köpt 10 terminskontrakt (1000 aktier) i en aktie är jag skyldig att betala och ta emot aktien på lösendagen. För att komma ur denna position säljer jag helt enkelt 10 kontrakt på termin, det måste givetvis ha samma lösendag som de köpta. Nu tar positionerna ut varandra, min position blir neutral. När jag har en neutral position krävs inte längre någon säkerhet. Det kallas att jag nettat min position.

Om jag t.ex. sålt en aktie på termin hur gör jag då för att slippa skyldigheten att leverera aktien på lösendagen? Det går till så att jag köper motsvarande antal aktier på termin. Om jag sålt 10 kontrakt (1 000 aktier) terminer köper jag alltså 10 kontrakt terminer för att neutralisera positionen. Skillnaden mellan min sälj- och köpkurs blir min vinst eller förlust. Att sälja en aktie på termin fungerar därmed precis som blankning av en aktie. Motsvarade gäller för en köpt termin, min vinst eller förlust blir skillnaden mellan köp- och säljkurs, precis som vid aktiehandel. När positionen har neutraliserats försvinner alla säkerhetskrav, så det blir precis som jag inte hade någon position alls.

Skillnaden mot vanlig aktiehandel är att själva transaktionen inte genomförs förrän på lösendagen. En eventuell vinst eller förlust realiseras därmed på slutdagen, det är då transaktionerna i underliggande genomförs i min depå.

Klicka på bild för att förstora

Vad är poängen?

Ett par huvudpoängerna med terminer är:
1) De binder lite kapital. Det kapital som behövs är det säkerhetsbelopp som din mäklare kräver, 5-20 % av totala beloppet i affären. Du kan utnyttja detta för att få hävstång, det vill säga en stor vinst (eller förlust) med litet kapital.
2) Till skillnad från optioner, vars priser ibland kan vara svåra att bedöma, så är terminer linjära. Stiger aktien eller indexet, så stiger terminen lika mycket och tvärtom. Värderingen är därför enkel, mycket enklare än exempelvis för optioner.
3) Du kan tjäna pengar på nedgång genom att sälja på termin. Om din marknadstro är korrekt och kursen faller, kan du sedan köpa tillbaka terminen billigare. Detta motsvarar att blanka en aktie.

4) Det är möjligt att säkra sig mot framtida rörelser i aktien. Du kanske inte har pengar nu, men vill försäkra dig om att köpa till en bestämd kurs i framtiden. Det kan också vara så att du vill låsa in en vinst, exempelvis av skatteskäl.
Exempel på köp av termin

Vi tar ett exempel så att det blir enklare att se hur terminer kan utnyttjas. Vi antar att Ericsson-aktien står i 25 kr och att jag vill köpa aktier på termin. Ett terminskontrakt svarar mot 100 aktier, så varje termin motsvarar ett belopp på 25*100 = 2 500 kr. Den minsta handelsposten är 10 kontrakt vilket motsvarar 1000 aktier, och ett belopp på 25*1000 = 25 000 kr. När jag köper dessa terminer behöver jag ha 5-20 % i säkerhet, så om vi räknar med 20 % blir min kapitalbindning 0.2*25 000 = 5 000 kr.

Till nästa dag har aktien stigit med 0,5 kr. 10 kontrakt terminer är då värda 25,5*1000 = 25 500 kr, dessa pengar kan jag hämta hem genom att sälja terminer med samma underliggande och lösenmånad som de jag köpte. Positionerna tar då ut varandra, det kallas att jag nettar min position. Eftersom min insats var 5 000 kr blir min avkastning 500/5000 = 10 %. Om jag istället hade använt mina 5000 kr till att köpa aktier hade jag kunnat köpa 5000/25 = 200 aktier. Dessa hade stigit med 200*0,5 = 100 kr, och givit en avkastning på 100/5000 = 2 %. Vi kan se att terminerna ger en mycket snabbare procentuell utveckling på det satsade kapitalet, vi uppnår en så kallad hävstångseffekt.
Istället för att köpa terminerna hade jag kunnat låna 20 000 kr, köpt aktier för 25 000 kr, och då fått samma avkastning på mitt investerade som i fallet med att äga terminer. Vi ser terminsaffären egentligen blir detsamma som att köpa aktier för lånade pengar, men terminsaffären är ofta enklare att genomföra än att göra samma sak med ett lån.
Om jag istället tror på en nedgång skulle jag kunna sälja aktierna på termin, denna positionen blir detsamma som att blanka aktier.

Exempel på köp av termin

Vi tar ett exempel så att det blir enklare att se hur terminer kan utnyttjas. Vi antar att Ericsson-aktien står i 25 kr och att jag vill köpa aktier på termin. Ett terminskontrakt svarar mot 100 aktier, så varje termin motsvarar ett belopp på 25*100 = 2 500 kr. Den minsta handelsposten är 10 kontrakt vilket motsvarar 1000 aktier, och ett belopp på 25*1000 = 25 000 kr. När jag köper dessa terminer behöver jag ha 5-20 % i säkerhet, så om vi räknar med 20 % blir min kapitalbindning 0.2*25 000 = 5 000 kr.

Till nästa dag har aktien stigit med 0,5 kr. 10 kontrakt terminer är då värda 25,5*1000 = 25 500 kr, dessa pengar kan jag hämta hem genom att sälja terminer med samma underliggande och lösenmånad som de jag köpte. Positionerna tar då ut varandra, det kallas att jag nettar min position. Eftersom min insats var 5 000 kr blir min avkastning 500/5000 = 10 %. Om jag istället hade använt mina 5000 kr till att köpa aktier hade jag kunnat köpa 5000/25 = 200 aktier. Dessa hade stigit med 200*0,5 = 100 kr, och givit en avkastning på 100/5000 = 2 %. Vi kan se att terminerna ger en mycket snabbare procentuell utveckling på det satsade kapitalet, vi uppnår en så kallad hävstångseffekt.

Istället för att köpa terminerna hade jag kunnat låna 20 000 kr, köpt aktier för 25 000 kr, och då fått samma avkastning på mitt investerade som i fallet med att äga terminer. Vi ser terminsaffären egentligen blir detsamma som att köpa aktier för lånade pengar, men terminsaffären är ofta enklare att genomföra än att göra samma sak med ett lån.

Om jag istället tror på en nedgång skulle jag kunna sälja aktierna på termin, denna positionen blir detsamma som att blanka aktier.

Namn på terminer

Vi vet nu att det för varje underliggande finns terminer med flera olika lösenmånader. Vilken lösenmånad som gäller för en viss termin kan vi enkelt utläsa i namnet på terminen. För OMX-terminer betecknas månaderna januari till december med bokstäverna A till L, och för aktieterminer betecknas månaderna januari till december med bokstäverna M till X.

En OMX-termin med lösen i augusti 2004 heter därför OMX4H, där 4 står för året 2004 och H betecknar lösenmånaden. För en termin i Ericsson med lösen i augusti 2005 används namnet heter ERICB5T, där 5 står för 2005 och T betecknar augusti.

Lista över de olika månadsbeteckningarna:

Den som är van att handla med optioner kanske har lagt märke till att månadsbeteckningarna liknar de som används i namnen på optioner. Men när det gäller terminer finns inga separata köp- eller säljvarianter. Så istället för att skilja på köpinstrument, som för optioner betecknas med A-L, och säljinstrument, som för optioner betecknas med M-X, skiljer man mellan index- och aktieterminer. Där indexterminerna betecknas med A-L och aktieterminerna betecknas med M-X.

Vad är riskerna?

Terminer har ibland rykte om sig att vara instrument med hög risk. Men som alltid beror detta på man agerar som handlare. Att ta stora positioner med litet kapital kan givetvis medföra stora förluster om marknadstron är felaktig. Men rätt använda är terminer ett smidigt instrument som både underlättar handel och riskhantering.

Det är viktigt att förstå hur instrumentet fungerar innan man ger sig in i handeln. Därför är det en bra idé att handla på papper ett tag i början, det vill säga skriva upp affären utan att genomföra dem i verkligheten.

Introduktionsexempel köpoption

Vi kommer här ge ett exempel på ett köp av en köpoption för lära oss grunderna i optionshandel. Vi går bara igenom de mest grundläggande begreppen, så utbildningen är lämplig för den som vill lära sig grunderna. Det rekommenderas att du sedan läser de lite mer avancerade utbildningarna för att få en djupare förståelse för optioner och olika begrepp kring dem.

Avtal om köp av Ericsson-aktier

Att äga en köpoption innebär att man har rättigheten att köpa en vara. Säg till exempel att jag planerar att köpa ett 4000 Ericsson-aktier i augusti. I exemplet är det nuvarande priset på Ericsson-aktier 20 kr, och jag misstänker att aktiepriset kommer stiga den närmsta tiden. Jag vill därför redan nu försäkra mig om att inte behöva betala mer än 26 kr per aktie i augusti, när jag köper aktierna. Jag kontakter då min mäklare och kommer överens med honom att jag ska få rättigheten att köpa 4000 aktier av honom till ett pris av 26 kr/aktie i augusti. För att få denna rättighet betalar jag en avgift, en s.k. premie. Låt oss säga att vi kommer överens om en premie på 2 kr per aktie för rättigheten att köpa aktierna för 26 kr i augusti, mitt omedelbara utlägg blir därmed 8000 kr. Observera att avtalet endast innebär att jag har rätt att köpa aktierna för 26 kr/styck, jag behöver inte köpa dem om jag inte vill. Mäklaren tar däremot på sig skyldigheten att sälja 4000 aktier för 26 kr/styck i augusti, om jag så önskar. Detta gäller oavsett vad marknadspriset är vid denna tidpunkt. För detta får mäklaren en viss betalning, en s.k. premie, i detta fall 2 kr/aktie, totalt 8000 kr.

Vilka följder får ett avtal?

För mig innebär vårt avtal att jag har rätten att köpa de 4000 Ericsson-aktierna för 26 kr/aktie, jag tar inte på mig några skyldigheter. Detta är precis samma sak som att äga 4000 köpoptioner med Ericsson-aktier som underliggande. Det jag kan förlora är den premie jag betalt för att få rättigheten att köpa aktierna för 26 kr/aktie. För mäklaren innebär vårt avtal att han är skyldig att sälja 4000 Ericsson-aktier till mig för 26 kr/styck i augusti, om jag önskar detta. Detta är precis samma sak som att mäklaren ställt ut 2000 köpoptioner med Ericsson-aktier som underliggande.

Klicka på bild för att förstora

Vad händer i augusti?

Eftersom datumet i augusti är den dag då jag kan bestämma om jag vill lösa in mina 4000 optioner mot 4000 aktier kallas detta datum för optionernas lösendatum. Om kursen för Ericsson-aktien ligger över 26 kr när detta datum infaller kommer jag självklart att vilja lösa in mina optioner och få köpa 4000 aktier för 26 kr/styck. Men om aktiekursen ligger under 26 kr kommer jag inte att vilja köpa aktierna för 26 kr/styck, jag kan ju köpa aktierna billigare på börsen. Det pris på 26 kr som vi kommit överens om kallas därför för optionernas lösenpris. Om jag inte löser in mina optioner, d.v.s. om aktiekursen ligger under 26 kr vid lösendatumet, kommer de att upphöra att existera eftersom avtalet upphör att gälla, man säger att optionerna förfaller om detta sker. Vårt avtal löper över ett visst antal månader, sedan upphör det att gälla, man säger att detta är optionernas löptid.

När tjänar jag pengar?

Eftersom jag får köpa aktierna för 26 kr/st och redan har betalt 2 kr/st för att få denna rättighet måste aktiekursen vara minst 26+2=28 kr i augusti för att jag inte ska förlora pengar på affären. Denna nivå kallas därför break-even, d.v.s. jag går jämt upp. Om aktiekursen är under 28 kr, t.ex. 27 kr skulle jag kunna köpa aktierna för 26 kr och sälja dem för 28 kr men ändå i slutändan ha förlorat 1 kr per aktie eftersom jag betalt en premie på 2 kr/aktie.

Som vi kan se i bilden kan jag inte förlora mer än de 2 kr/aktie som jag betalt i premie, och jag kan tjäna obegränsat med pengar eftersom aktien teoretiskt sett kan stiga hur mycket som helst.

Klicka på bild för att förstora

För den som ställt ut optionerna, i vårt fall mäklaren, kommer intäktskurvan istället att se ut som bilden ovan. Han tjänar pengar, som mest 2 kr/aktie, om aktiekursen inte stiger för mycket.

Måste jag köpa aktierna?

De flesta som är nybörjare på optioner ställer sig nu frågan om man som innehavare av köpoptioner måste köpa aktierna. Svaret på denna fråga är: Nej, du behöver inte köpa aktierna, dels har du ingen skyldighet att göra det och dels kan du sälja dina optioner. Optioner handlas över börsen på liknande sätt som aktier. När aktiekursen stiger kommer köpoptionskursen också att stiga eftersom rättigheten att köpa en aktie till ett garanterat pris av 26 kr kommer bli mer värd, och vice versa när aktiekursen sjunker. I princip behåller man aldrig optionerna till lösendagen, det är oftast både smidigare och smartare att sälja dem innan lösendagen.

Hur rör sig optioner?

ptioner rör sig ofta procentuellt sett kraftigare än aktier, man säger att de har hävstångseffekt. Givetvis kommer optionerna att röra sig kraftigare också när aktien går ner, optionshandel betraktas därför ofta som en aktivitet med mycket hög risk. Men med hjälp av olika strategier kan man faktiskt minska riskerna i sina aktieportfölj med hjälp av optioner. Den som är intresserad av detta kan läsa mer i ”Optionstrategier”.

Optionen har inget verkligt värde?

I vårt exempel är kursen för Ericsson-aktien 20 kr och jag betalar 2 kr för att få rättigheten att köpa en aktie för 26 kr i augusti. Denna option har inget ”verkligt” värde idag, att få köpa något för 26 kr som idag kostar 20 kr har inget reellt värde, man säger att optionens realvärde är 0. Men vi kan helt klart se att optionen borde ha ett värde eftersom ett innehav endast medför rättigheter. Det värde som optionen uppenbarligen har kallas för optionens tidsvärde. Storleken på detta värde beror av en rad olika faktorer, främst på kursen för aktien, hur lång tid det är kvar tills lösen och på hur volatil den underliggande aktien är. Volatilitet kan översättas med rörlighet, ju mer aktien rör sig desto större säger man att aktiens volatilitet är. Om en aktie har hög volatiliet (kursen rör sig mycket) kommer optionerna med den aktien som underliggande få ett högt tidsvärde eftersom det är troligare att aktien kommer röra sig kraftigt i den riktning som optionsinnehavaren vill.

Om aktiekursen stiger till exempelvis 27 kr kommer optionen ha ett realvärde på 27-26 = 1 kr, om det är någon löptid kvar kommer optionen troligtvis också ha ett tidsvärde. Om optionskursen i fallet då aktien står i 27 kr är 5kr är tidsvärdet 5-1 = 4kr.

Varför köpa optioner?

Det finns flera olika anledningar till att man väljer att köpa optioner. Dels kan man som i vårt exempel vilja köpa aktien till ett förutbestämt pris, men detta är oftast inte fallet. Dels kan man vilja öka sina avkastningsmöjligheter, optioner rör sig som vi sett snabbare än aktier p.g.a. den s.k. hävstångseffekten, självklart kommer risken i placeringen då bli större än om man begränsat sig till aktier. Men optioner kan också användas för att minska risken i portföljen, vilket den intresserade läsaren kan läsa mer om i ”Optionstrategier”.

Hur handlas optioner?

Optionshandeln på Stockholmsbörsen sköts av OM, det företag som äger Stockholmsbörsen. De optioner som finns noterade på börsen är standardiserade, d.v.s. det finns en uppsättning regler för vilka villkor som gäller för optionerna. Exempel på sådana regler är att optionslösen för aktieoptioner (en aktie som underliggande) alltid äger rum på 3:e fredagen i lösenmånaden och att en option alltid motsvarar en aktie.

Det går inte handla optioner styckvis över börsen, istället köps optionerna i paket om 100 optioner i varje. Dessa paket kallas kontrakt och normalt måste man köpa minst 10 kontrakt, d.v.s. 10*100 = 1000 optioner.

För att kunna börja handla med optioner måste du skriva under ett avtal med OM där du garanterar att du vet att optionshandel kan innebära en mycket hög risk. För att kunna göra detta kontaktar du din mäklare, och säger att du vill börja handla med optioner, så kommer de ge dig ett avtal att skriva under. Sedan kan du handla optioner genom din mäklare på liknande sätt som aktier.

Måste man äga aktier?

Den som vill ställa ut köpoptioner behöver inte äga motsvarande underliggande aktier trots att man vid utställandet tar på sig skyldigheten att sälja aktierna om kursen överstiger ett visst pris. Men det ställs krav på en säkerhet vid utställandet av optioner och detta säkerhetskrav kommer givetvis att öka om optionerna rör sig åt fel håll.

Vid utställande av köpoptioner kan utställaren teoretiskt förlora oändligt mycket pengar eftersom aktiekursen skulle kunna stiga oändligt mycket under löptiden. Om jag har ställt ut de Ericsson-optioner med lösenkurs 26 kr och en premie på 2 kr som vi haft som exempel tidigare, och aktiekursen stiger till 50 kr, kommer min förlust att bli 50-26-2 = 22 kr per option. Trots att utställande av optioner vid en första anblick kan verka vara en dålig strategi är det denna strategi som statistisk sett visat sig vara mest lönsam. Kom ihåg att innehavaren av optioner har tiden arbetande emot sig medan utställaren har tiden arbetande för sig.

Ska jag börja handla direkt?

Man måste ha klart för sig att optioner kan innebära en mycket hög risk. Att köpa eller ställa ut optioner naket kan medföra stora förluster, men givetvis också stora vinster. Ordet ”naket” betyder i detta sammanhanget att man antingen bara köper optioner utan att kombinera detta med en ytterligare position, eller att man bara ställer ut optioner utan att kombinera detta med en annan position i optioner eller aktier. Om jag köper optioner naket kan jag förlora hela insatsen om kursen inte går åt det håll som var tänkt, men å andra sidan kan jag aldrig förlora mer än insatsen. Om jag ställer ut optioner naket kan jag teoretiskt sett förlora nästintill obegränsat med pengar, jag ska därför alltid se till att följa upp min position väldigt noggrant och göra justeringar när det inte går som planerat.

Jag rekommenderar att man börjar genom att handla optioner på låtsas i början, eller ”pappershandlar” som man också brukar säga, d.v.s. att anteckna olika affärer utan att genomföra dem i verkligheten. På detta sätt få en känsla för hur optioner rör sig.